Ibland blir det lite mycket. Då måste något pausa. I detta fallet får Monzan pausa och får därmed lite vintervila. Han kommer dock att skrittas när tid och ork finns.
Hästarna får sitt pyssel ändå :-)

Istället lägger jag energin på att få till underlaget i ridhuset. Krattan är min vän <3
Den är faktiskt även bra till att få ut lite aggressioner.
I morgon byter jag krattan mot motordrivet fordon...tjohej!
Undertiden man krafsar omkring i någonstans över 1500kvm så hinner man fundera en del. På både bra och dåliga saker. Så nu vet jag!

Nu ska jag slå ner mig i soffan och softa en stund innan det är dax att natta lite hästar.
I morgon jobbar jag vidare....
Å så ägnar jag en avundsjuk tanke på sambon som tillbringar några dagar i globen. Visserligen jobbar han - men det jobbet är roligare än att kraffsa ridhusbotten :-S
Men bra blev det :-) Tack Sandra för hjälpen, det gjorde det hela roligare med sällskap!

Å läktaren har fått sina första barstolar :-)

I morse klev Monzan på släpet och så åkte vi för att göra något jag aldrig trodde vi skulle göra. Vi åkte till Arnold för en hoppträning. Eller ja, det skulle igentligen vara en markarbetes träning men så blev det inte riktigt.
Efter en stunds framridning har han konstaterat följande; häst med massor av nerv, överambitiös och väldigt känslig. Rolig kombo - men han slog huvudet på spiken!
Vi körde på med lite avslappningsfokusering och efter en stund kunde vi faktiskt trava på lång tygel med Monzan som jobbade genom hela kroppen utan att rinna i väg. Jag lycklig!
Sen blev det galoppövning i båda varven och även där släppa ut på tygeln för att få honom att slappna av och inte rusa. Inte helt enkelt då galoppen är något okontrollerad. Vi tog även där ett steg upp mot målet. Jag lycklig!
Jag har fått många "aha" grejor att jobba vidare med. Nu ska jag bara komma ihåg dom....
Det var här som plötsligt hindret kom fram. Hindret som skulle vara bom/bommar på marken.
Arnold sa hoppa - Monzan sa; jag hoppar!
Jag sa...näe eller jaha ojej då :-S
Vem har hjärntvättat min häst???
Efter första skuttet funderade jag mest på hur detta gick till, men vi styrde på igen - och skuttade över igen!
De gånger han hoppar ordentligt så hoppar han fint och använder mycket rygg. De andra gångerna kliver han mest över hindret. Men även här små steg framåt.
Och jag som trodde vi skuttade över typ 30-40cm blev något förvånad att det visade sig vara 60-70cm. Märkligt!
Nu har vi inte som mål att hoppa 1.40
Inte ens att bli hopphäst. Vi vill bara skutta för skojs skull och för omväxling. Och vad kan vara bättre då än att lära sig ordentligt från grunden av någon som kan sin sak!? :-)
Vi ska dit igen :-D

Eftersom vi visst red betydligt längre än jag trodde så var klockan oxå betydligt mer när vi kom hem. Logiskt!
Monzan fick springa ut i hagen och sedan har jag fixat och trixat i stallet. Silage upphängt och havre påfyllt.
Hundra koppar kaffe....
Vims lilla sår omskött. Flisan snorade i min mössa som hon förövrigt tänkte stjäla. Tur hon inte fick tag i håret...aj aj!
Mara är lite bitsk fortfarande och tog en tugga i min jackärm. Skithäst <3
Doris och Bella skötte sig som dom ska och inga konstigheter.
Efter det så kom jobbet...
40 ton stenmjöl, jag och en kratta...
Och en traktor (med sambo i utan kratta). Och en Sandra med kratta.
Blev vi klara? Ehhhh näää. Men det tar sig :-)

I morgon bitti kommer jag troligen ha en nära döden upplevelse när jag ska ta mig ur sängen. Jag längtar inte....

fast tvärtom och lite annorlunda.
Hundar pinkar revir.
Monzan bajsar.

Vi gjorde en visit i ridhuset. Det ser bra ut!

Det saknar bara underlag.
Kvällens nöje är byggstädning :-)

Efter visiten i ridhuset tog vi ett skritt och jogg pass i paddan. Monzan känns fina fisken <3
Bådar gott inför nästa vecka!
Nu ska jag städa vidare med en städöl. Och så måste jag plocka bort de ytterst avslöjade spåren efter oss....

Alla lysrör är inte uppe men det lyser fint ändå :-)
Lilla läktaren blev större än jag förväntat mig även fast det är de måtten jag sett framför mig.
Och när jag kom med bilen såg jag på långt håll att det lös i ridhuset.
Underlag komsi komsi.....

...ju mer förvirrad blir jag :-S
Det bästa då vore väl att sluta tänka, men det funkar inte riktigt så. Och nu är det mer än en sak att tänka på. Tankarna krockar liksom...bahhh!

Igår linade jag Monzan på töm för att checka om det fanns någon stelhet från söndagen. Men han såg fin ut.
Lite svårt i högervarvet men det är hans svaga sida och jag har svårt att få till det på töm.

Idag blev det ett pass igen då vi koncentrerade oss på att hålla rätt på alla kroppsdelar.
En övning jag gillar är att man rider på en stor volt, låt oss säga i höger varv, och på den öppna delen gör man en mindre volt åt vänster innan man fortsätter åt höger.
Vi fick till det hela rätt bra!
Vi fortsätter även att nöta våra serpentiner och är petigt noga att rakrikta o mjukna innan vi ställer om. Jag försöker vara lika petigt noga med att han inte får rinna i väg, och pratar konstant med kraken. Men ibland har det typ redan hänt innan jag får tummen ur och...ja ja, ni fattar. Pilotfel!
Vi har även flyttat rumpa in o ut på volt.
Vi nöter på helt enkelt. Försöker att stärka upp hans svagare sida och övingarna kan skilja lite beroende på vilket varv vi har.
Tålamod och is i magen. Han måste få chansen att hinna med och stärka sig. Men det händer små små saker hela tiden :-)
Han är så rolig <3

I övrigt rör mina tankar tidsplanering och foder bl.a Det rör sig en hel del mellan öronen (tänk popcornmaskin). Jag har påbörjat en idé och hoppas bara att fröken kräsen hakar på den idén. Det borde hon för sitt eget bästa. Men säg det till en häst liksom...
Har Maras bakben och mage under kontroll.
Doris rumpa har skjutit i höjden och hon ser inte klok ut, igen.... Väntar in att framdelen ska växa i kapp och att hon någongång kan tänka sig växa på längden.
Bella håller sig *peppar peppar* i skinnet och kottarna är bara <3

Jag fick godis av min älskling och firar nu att jag slipper glo på fotboll. Jag behöver inte ens fodra hästarna utan kan ligga kvar här under täcket och zappa på tvn :-D

Är rätt mör i kroppen efter allt vandrande med sjuk häst. Ffa höfter och fötter.
Nu är jag ännu mer mör kan man säga...
Dagens tankeverksamhet kanske inte var på topp eller nåt - men det gav utdelning så jag kan inte vara annat än nöjd!

Min plan var att rida Monzan ett pass på banan innan den skulle bli upptagen för träning. Sagt och gjort. Ett 40minuters pass med skritt och trav på volter och lite olika ridvägar och diverse snirklingar hit och dit. Ställa och böja osv. Vi gjorde vårt bästa för att vara överens om tempo osv och bitvis blev det riktigt bra.
Kom upp till stallet lagom innan första träningsgruppen gick ner.
Monzan fick vara kvar inne och stå på tork i gosigt täcke.
Där någonstans försvann min hjärna...
En deltagare i grupp 2 hoppade av och jag hoppade in. (Hur gick det till?)
Så med 1 1/2 timmes vila gick Monzan ner på banan igen för ett pass för tränare.
Han var fin <3 Sååå fin <3
Har återigen fått bekräftat att det faktiskt går framåt. Att jag ibland tycker att vi backar eller står och stampar beror troligen på att vi faktiskt höjer ribban en del. Plus att vi har gjort lite utrustningsbyte.
Men vi har gjort tjusiga serpentinbågar till medellinjen och tillbaka utan att tappa bogar och bakben. Vi har fått poletten att ramla ner angående sidvärtes längst spåret och kan numera utföra det i trav utan att trassla ihop oss och slå på en tvärnit. Möjligen är det inte det mest tjusiga, men han har hajjat grejen.
Vi har gjort klockrena galoppfattningar i vänster varv. Att vi sen försvann som ett jetplan är en annan historia. Men vi gjorde även några bra övergångar från hysteriskt rolig galopp till trav. Högergaloppen är svårare men vi fick till det med och avslutade med ett bocksprång som höll på att bli en flygande tackling av träningskamrat. Förlåt!
Vi har även hittat ett sätt att få kusen att vänta. Ungefär det svåraste han vet! Men när det funkar är det underbart :-)
Han är märkligt nog lättast att prata med. Så om jag pratar konstant så lyssnar han. Är det det som krävs för "vänta" och "lyssna" så absolut. Jag kan prata. Konstant!

Jag är grymt nöjd! Fast min kropp protesterar just nu över att behöva röra sig. Den vill inte mer. Jag är inte sams med den alls. Men det känns som det kvittar för som sagt, grymt nöjd med min häst!

Slutade 19.30 igår och hade tänkt kika på Monzans ben, fixa lite krafftfoder och sedan lägga mig på soffan och glo på Dallas.
Riktigt så blev det inte. Det blev faktiskt inte alls så....
Han klia Monzan i pannan och flytta hans burkar från ena änden av stallet till den andra.... sen fick jag annat att göra.
Istället har jag tempat, pulsat, promenerat, promenerat och promenerat lite till. Tjoat, hejat och peppat att kämpa på.
Med avbrott för veterinärbesök.
De stunder hästen i fråga behövde vila har jag haft henne i kameran bredvid mig i sängen. Minsta ljud har jag hört. När det började fisas kunde jag börja andas lite lättare.
Sen traskade vi omkring lite till.
Fram till 01.30 hade vi månen som sällskap. Och läskig dimma. Vid 03 var det bara mörkt.
En redig förstoppning långt in och en väldans massa gas. Tacka fan för att det gör hysteriskt ont :-(

Imorse var vi ut igen, då var det nästan ljust! Håller tummarna nu att det är åt rätt håll för nu är tjejen hungrig :-) Och ganska purken över att inte få det hon vill ha. Det ser jag som ett positivt tecken.
Själv är jag lagom mosig i skallen. Jag har ont i fötterna och är redigt trött.
Det här blir en lååång dag....

Morgonvandring :-)

Det är väl knappast någon nyhet att folk ligger på spikmatta. Jag har hört hur mycket som helst om dessa mattor och har haft en liggandes bredvid sängen sedan lååång tid. Har jag använt den?
Svar nej!
Den ser fullkomligt vidrig ut. Och just ikväll insåg jag att vi har en till. En som ser ännu mer vidrig ut...:-S

Men, idag har jag kastat mig på mattan i ren desperation för att se om det möjligen kunde funka att få bort huvudvärken som förföljt mig över en vecka.
Och ja vad ska jag säga. Bra vart det inte, men något bättre iaf. Och i kombo med lite värktabletter blev huvudet rätt bra.

Något som mer har blivit rätt bra är Monzans ben. Inte bra - men bättre än igår. Och allt som är bättre är åt rätt håll :-)
Han fick en prommis, skrubbade, torkade och lindade ben. Står så över natten igen och är förhoppningsvis ännu lite bättre i morgon.
Dessutom får han nu fyra hela dagar att göra ingenting på utom att gå till brevlådan och skrubba ben.
Idag (dag2) har han klätt av sig grimman någonstans i hagen. Kul! Letar i morgon då det är ljust. Chansen är något större att jag skulle hitta den då än nu.

Nu ska jag faktiskt lägga mig på mattan en stund igen. Inte mördarmattan utan den vanliga spikmattan... nån måtta får det vara på perforeringar i ryggen!