teamcurious

Alla inlägg under september 2016

Av Anne-Lie - 16 september 2016 21:46

Det är så mycket tankar som trängs i huvudet. "Varför" är ett ord som återkommer i olika varianter.
Jag lastar mig själv. Vad hade jag kunnat gjort annorlunda. Kunde jag reagerat fortare. Kunde jag ha gjort "vad som helst"?

En tacksamhetens tanke till sambon. Han låter mig bryta ihop, sopar ihop spillrorna, knådar till mig och får mig att orka vidare. Ett steg i taget. En dag i taget.

Det är pälssättningstid. Monzan brukar bli lite "off". Det var min första tanke.
Senare samma dag sa magkänslan att det inte var pälsen som var problemet - men vad!?
Dagen efter slutar han äta....och dricka.
Här är jag orolig på riktigt!
Han är lite gul i slemhinnorna.
Jag ordnar fram lite torrhö och han pillar i sig det efter nära två dagar utan. Och i samma veva slukar han en balja vatten.

Veterinärbesök.
Hela hästen lyssnas och kläms på. Allt verkar vara i sin ordning. Men magkänslan säger blodprov med rubbet samt leverprover.

Monzan fortsätter att pilla i sig hö och vatten.
Han är mer som en normal häst. Inget illa menat om normala hästar - men så är inte min Monzan. Det är fel!

Första svaret kommer och visar ingen infektionsbild. Ingen inflammation.
Men GGT var 1.57 (<_0.4)
Kraftigt förhöjt alltså. Ett prov skickas till Uppsala.
Monzan pillar i sig hö och vatten samt mash med B-vitaminer.

Uppsala provet klart idag.
GLDH 2400 (<_190)

Här fick jag skrämselhicka!!!!
Nu är jag rädd. På riktigt!

Monzan har en allvarlig förgiftning med allvarligt påverkad lever.
Frågan är av vad?
Alla njurvärden är normala.
Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan.
Nu väntar högst troligt en leverbiopsi. Vad exakt man får reda på av en sådan vet jag inte. Men det kommer jag att bli varse.

Att sätta in behandling innan är mer riskfyllt än hjälpfullt. Mitt hjärta brister igen...

Jag klamrar mig fast vid hoppet att det mest kritiska skedet är över och att vi nu ska rida ut stormen.
Jag lever på hoppet om att levern k a n återhämta sig.
Jag är livrädd för att det ska bli permanenta skador - och isf hur stora.
Jag försöker på alla tänkbara sätt underlätta för min fantastiska underbara krigare. Han är en kämpe, jag vet det. Och nu får han kämpa. Det finns inget alternativ. Inte nu. Inte än.

Kämpa nu Monzan! Vi ska fixa det här. Tillsammans. Det bara måste bli så.

Bästa älskade vännen <3

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se