...har jag blivit tagen för att vara en älg och nästan framkallat ett hysteriskt utbrott.
Nu vet jag inte hur ofta älgarna iklär sig benreflexer på alla ben, reflextäcke samt någon på ryggen med reflexväst men uppenbarligen händer det. Någonstans.
Vet ej heller hur ofta älgar fnorkar. Men det händer troligen oxå. Någonstans.
Herr sprättben har total tröttnat på att bara skritta. Det rycker i hela kroppen och han tar alla chanser att göra vad som helst och gärna samtidigt bara för att slippa GÅ!
Jag har mina aningar om att vi kommer att bryta ihop innan den 9e :-/

Idag var iaf en mycket bättre dag än igår. Och i morgon är det oktober! :-)

Idag kan vi vara överens om att det inte var en av de bättre dagarna i mitt liv.
Nu är den snart över - tack!
Klappat om och kligosat lite med alla hästarna bara för att kolla igenom dom fort. Thats it! Väldigt ohästig dag...

jag gjort idag. Som tex att skura torktumlare med tandborste :-/
Det är inte upplyftande på något tänkbart vis alls så det var tur att Lisa ringde och talade om att hon sålt min sadel som jag hastigt igår skickade med henne till Rotbrunna. Jag glad!
Nu är det visserligen så att jag inte längre har någon tävlingssadel, men det ska väl hinna lösa sig hoppas jag. ... Annars är jag inte glad.

Hängde på Sandra på en skrittvända in mot industriområdet precis när det började bli mörkt. Fullhängd i reflexer så funkar det. Det är ju bara att vänja sig då det ständigt blir mörkare.
Lite skvättig var han, men ingen större fara. Skrittade på med långa kliv och sprätte då och då för att han kan, men var ändå lugn och städad.
Iaf så är han nöjd med att alternera lattjande i snöre med skritturer. Det gör mig glad då vi slipper att bryta ihop för att det är 1 1/2 vecka kvar tills vi kan sätta igång igen (hoppas). Lääängtar :-)

Eftersom det blivit höst hastigt och lustigt och temperaturen inte är så mysig (jag har lååång invänjning på kyla) så lämnade jag förra veckan in mina chaps för att få nya dragkedjor som funkar (såklart). Idag hämtade jag dom igen och ja..., det är fint att resår finns då jag uppenbarligen blivit lite fluffig om låren :-/
Märkligt. Inte märkt på några andra byxor. Möjligen har jag i förbifarten noterat att vågen höjt siffrorna en aning.... Lisa kallade mig fru marshmallow. Gulle dig Lisa <3
Eller så kan det vara så att långkalsonger och ridbyxor var ett par för många under chapsen. Så måste det va! Och då är det ju bra med resåren :-)
Snart är det dax att rota fram både mössor och vantar.... fast de ska sitta på andra kroppsdelar!

Monzan och jag har roat oss med att leka några dagar. Vi börjar i snöre och checkar att start och stopp funkar. Sen tar vi hela registret och byter håll ofta. Sen tar vi bort snöret och gör samma sak! Det är nyttigt att checka hur kommunikationen fungerar. Därför är det riktigt roligt att det funkar lika bra lös som i snöre. Det kan jag ju inte påstå att det gjorde när vi började med detta *host*
Monzan som fortfarande bara skrittas uppsuttet måste få ur sig allt som han laddar upp med. Får han inte anstränga kroppen så åtminstone knoppen. Det bubblar liksom över mellan öronen annars. Och då blir han vad man kan kalla mindre trevlig. Inte hans fel - han är bara en något överaktiv kuse på alla sätt. Hittar inte jag på något som sysselsätter honom hittar han på något som sysselsätter mig....

Här hittades han idag...

Mums med egen buffé ;-)

Med livet som insats och i full skyddsutrustning. ... eller nääe luras bara ;-)
Doris och jag tog en tur ner till ridbanan iklädd repgrimma och snöre. Nyfiken på hur hon skulle uppföra sig. Vänster varv i snöre alla gångarter och stannar på kommando. Duktig tjej <3
Framåt hjälperna är det lite si och så med. Höger varv var ytterst märkligt och svårt men fixades i skritt med bara lite flaxande på bakbenen. Vi har att jobba på men eftersom vi började nu så är kraven låga. Nöjda med dagen :-D

Monzan går fortfarande ute men ska få lite fix så fort han kommer in.

Kottarna har grimma på några timmar varje dag (nästan). Numera klär dom nästan på sig själva.

Notera Vims super öron <3

Oftast blir bilder på han så här:

Och så har vi Mara hårfager...

Måste införskaffa lite ny pälsglans och reda ut frisyren någon dag. Världens underbaraste man, dvs när den är borstad och det kan man väl säga att den inte är nu.

Monzans soft period pågår till den 9oktober. Därefter får vi se. Gör tappra försök att hålla han på mattan tills dess....

Herr fnork var ute och studsade i skogen idag. Svansen på ryggen, höga knälyft och vissa rörelser ur den högre skolan! Han lät som en hel blåsorkester och fick t.o.m Babs att låta lite. Inte illa ^^
Gångarten skulle vara skritt men det är visst inte lika roligt. Men skritt är det som gäller fram till besök av equieterapeut. Basta!

Kvällsmys med stona blev det oxå. Ser att jag måste få min telefon kollad då det blir märkliga blå streck på 90% av alla bilder...

Flisan!

Älsklings Mara <3

Puss mule...

Doris var mest intreserad av att stoppa snoken i kameran. Alternativet var att se purken ut. Men hon är go ändå!

Å så Fjäsk som sussar på golvet <3

Besök av equieterapeut inbokat till Monzan inom kort. Dax att justera och kolla till alla kroppsdelar innan vi kör igång igen.
Ska man jobba hårt förtjänar man att kollas upp regelbundet :-)

Jag har äntligen lämnat in mina chaps för byte av dragkedjor. Grövre modell än den tidigare som var totalt kass :-(
Får tillbaka dom inom en vecka då han inte hade sådana dragkedjor på lager!

Den årliga vaccination och tandkontrollen avklarad idag. Doris, Mara och Monzan radade upp sig.
Doris hade åsikter om huruvida man ska öppna munnen eller inte. Är munen stängd så är den stängd!
Krävdes lite övertalning och vips så var det klart. Bokmärke till samlingen :-)
Såg bra ut därinne. Hittills lyser vargtänder med sin frånvaro.

Mara skötte sig utomordentligt bra trots att Vims gjorde sitt bästa på att vara ivägen överallt. Lite vassa kanter som nu är åtgärdat!

Monzan är det ingen idé att diskutera mef så där åkte drogerna fram på en gång. Nackdelen är att det känns som att alla över 550kg hamnar i huvudet när jag ska lyfta det *stånk*
Hjälpsamheten försvinner...
Höger överkäke lite vass men ingen katastrof. Åtgärdad och klarar sig ett år igen. Förövrigt har han bra tänder och fluffiga läppar (!)

Notera drogmule och fluffläppar. Det var ett veterinärt utlåtande så nu vet vi bestämt att Monzan är en fluffläpp ;-)

Övrigt att notera är att ridhuset har fått ett tak. Nu saknas bara ljusinsläpp, väggar och innehåll. Men det går ändå åt rätt håll!

Monzan kan även stavas herr bråttom. Varför ta det lungt när man kan skynda sig!?   

Han var en riktig surbulle i morse då han fått stå kvar inne och tugga hö (vilket han såklart inte gjorde fast han hade chansen). Men när sadeln plockades fram blev han något på bättre humör, tills jag förklarade att gångarten som gällde var skritt och inget annat. Basta!

Många åsikter om det fanns/finns kommer aldrig gå över.....

Så i skogen brakade vi fram i 45 minuter där vi då och då trasslade in oss i vegetationen för att någon (nämner inga namn) hade lite för bråttom. Vi passade även på att knata över bron några gånger år varje håll samt gå lite slalom mellan koner och pinnar. Märkligt är det att dessa koner går bra, medans precis likadana koner som står mittemot soptunnan som tillfälliga markeringar minst sagt äter svarta travhästar. Nu har ju Monzan turen att bara vara fusk svart så han klarar sig - men han vill inte lyssna på det örat!

Men oavsett hans åsikter så ska det skrittas ett tag till. Och varje kväll kryper han i magnettäcket för en stund. Han är mycket bättre redan men vi har inte bråttom (eller JAG har inte bråttom, den andra vet vi ju redan vad han tycker).

Nu känns han iaf som att han är en och samma varelse tillskillnad från då, då det kändes som att fram och bak inte var på samma planet. Svullnaden över höft och länd har lagt sig och han är helt oöm. Is i magen!

En vecka till. Undrar vem av oss som bryter ihop först???   

Från 1 maj 2009