teamcurious

Inlägg publicerade under kategorin Vardagsträning

Av Anne-Lie - Söndag 28 jan 22:15

Det händer mycket nu på vissa plan, och på andra inte mycket alls. Det händer inte heller i rätt ordning vilket kan störa mig ganska rejält. Och det stör mig ATT jag stör mig. Ja ni fattar, det är inte alltid lätt   


Monzan har blivit av med pälsen. Och hur konstigt det än må låta så är det positivt för hans skavsår. Han har fått lite varannandags träning för att inte nöta på huden och det ihop med att pälsen försvann har gjort underverk!

 

För tillfället gör han en hel del skrittpass på runt milen i varierande terräng och med denna vinter oxå väldigt varierande underlag. Det varvar vi med något styrkepass samt ett kondispass i veckan. Jag har ändrat lite i målen för året då jag insett att vissa saker måste prioriteras framför andra. Det leder till att vi blir en eller två månader efter i vår planering. 

Nu är inte det hela världen då Monzan ändå är halvpanschis och inte har någon tuff tävlingssäsong framför sig.

Det kommer att bli bra ändå   


 

Den här pajasen då?

Han har ju kånkat runt på mig ett gäng gånger och får väl räknas som insutten. Han har även travat ett par steg med mig på ryggen. Det han en gång lärt sig sitter och han har blivit bra mycket modigare på många plan.

Just nu har han lite paus i tillvaron. Han växer igen....

Han är som en tonåring som inte vet var han börjar och slutar. En sån som välter saker och snubblar på sina egna fötter, vilket han faktiskt har gjort och därmed stod på näsan. Snopet värre!!!

Vi har haft lite vadslagning om hur stor han är och hur stor han kommer bli. Jag hade ju hoppats att det räckte redan men den förhoppningen kan jag ju glömma.

För dagen mäter han ståtliga 169cm över markytan. 169cm ren klumpighet   


 

Grabbarna roar sig med att äta, brottas, jagas, tacklas och bara hänga om dagarna. De har en stor och ganska kuperad hage att röra sig i (och den utnyttjas) och de är ute länge. Suveränt för en unghäst och Monzan är faktiskt ett suveränt sällskap. Man kan säga att han sköter sitt uppdrag på bästa sätt!

De har fått en bal i hagen så de har fri tillgång på hö. Det glädjer mig att de inte står med näsorna i den konstant utan ändå fortsätter med sitt vanliga beteende. I och med att balen dök upp är det inte heller intressant att stå att hänga vid grinden. De äter när de har lust och så länge de behöver, i övrigt pysslar de med annat. Så numera så får jag vackert ropa eller hämta dom när de ska in. Det gör jag gärna!


I veckan väntar besök av hovis och till helgen är det träning   


ANNONS
Av Anne-Lie - Torsdag 18 jan 22:00

En tid framöver kommer inläggen vara i någonslags organiserad oordning. Det är bara för att dåtiden ska hinna ifatt framtiden. Vilket kan ta ett tag så just för dagen gör vi ett besök i nutiden   .


Idag har vi haft besök av Susanne Widner som har träningar hos oss en gång i månaden under vinterhalvåret.

Meningen var att båda mina grabbar skulle vara med och att jag skulle vara glad och pepp. Var det så då? 

Nej såklart inte. Jag är inte sams med det råa vädret så när jag rör mig... känns det, så kan vi säga. Och det känns inte så bra! 

Det började med att Eddie faktiskt fick stå över att göra något alls. Gubben upplyste mig om att Eddie stått på näsan med ett ploff (eftersom det är snö) och gett sig själv en tjusig "rumpkaka". Nu finns det troligen ingenting som heter så men tänk lårkaka fast på rumpan, höger sida för att få en riktning. 

Han fick i allafall en rörelse koll och verkar vara samt känns hel förutom rumpgrejen. Han fick lite extra ompysslande och får vackert vila sig iform några dagar med lättare promenader.


Näste man ut var Monzan. Han har ju som bekant en ganska taskig pälskvalite på sin vinterpäls. Han är skavsåret personifierad. Och nu har han fått... ja just det, skavsår. Som ett brev på posten lagom till vi trappade upp träningen.

Vanligtvis brukar jag ha klippt honom en tre fyra gånger redan vid den här tiden. men nu valde jag att bara klippa en gång och det var länge sedan. Fel val helt klart.

Men glidslem och pälsglans är fina grejer så vi gjorde oss redo för träning när jag petar in nämnda ting i ögat med resultatet att tårarna rann och det sved som tusan. Nåja!

Men, för att återgå till träningen.

Jag har medvetet låtit Monzan komma ur kondition sedan vi vurpade, då han var i full tävlingskondis. Han har vilat, återhämtat sig och promenadridits. Lägg till det att han numera har en polare i hagen.

Han har liksom landat lite mentalt och kroppsligt på jorden. Han är lugn, men med massor av energi. På ett lagom sätt och inte som ett" uppe i det blå skruvat Monzan sätt".

Det roliga med Sussiträningarna är att det är så enkelt. Iaf så länge hon håller rätt på höger och vänster. När man ska göra det själv blir det stökigt i huvet.

Idag blev jag lite förvånad. Jag hittade igentligen inget lätt och svårt varv. Det var kanske något lättare åt vänster. 

Vilket betyder att just nu är han ganska rak, och det är hit jag har jobbat för att få honom samtidigt som vi trappat ner på konditionen. För det är nu vi ska börja bygga. Bygga upp honom på nytt till en stark, hållbar liksidig häst.

Jag är nöjd!

Monzan var nöjd för han var loss i både kropp och knopp.


Så vi jobbar vidare härifrån

  

Det är här ute vi gör det mesta av våran träning   

Men även vi kryper in i ridhuset då och då för att göra våra övningar, de som vi inte kan göra utomhus just nu iaf!


ANNONS
Av Anne-Lie - 4 juli 2016 10:23

Här rullar det på.
På midsommardagen klev Monzan på släpet för en liten roadtrip. Destination Stockholm - lite närmare bestämt Djurgården. Vi var ett litet gäng som tillbringade några timmar till häst i ett strålande väder.
Monzan rörde sig i stadstrafik, längs djurgårdskanalen där båtar puttrade fram och på fina ridstigar som han aldrig gjort annat. Men han var rätt slut i kolan när vi kom hem igen.

Dagen efter åkte vi iväg igen för att göra en träningsrunda på 30km.
Monzan kändes fin men lite off i huvudet.
Vi passade på att ta ner de sista snitslarna från romfarsritten när vi ändå red förbi.

I övrigt fortsätter vi träna på.
Monzan är återkollad av veterinär och det ser fortsatt bra ut.

Vattenträningen fortsätter som vanligt och han går varannan gång riktigt tungt och varannan gång medium hårt.

I helgen som var begav vi oss till Kristinehamn där A9-ritten med SM gick av stapeln. Jag och Kattis groomade Marie som lotsade Cera genom 80km* i till största del ösregn. Men det gick ju det med =))

Av Anne-Lie - 14 juni 2016 11:15

Tiden rullar på. Snart har halva 2016 passerat.
Här hemma rullar det på med diverse projekt. Livet på landet =))

Monzan tränar på och känns fortsatt fin. Han är verkligen en fantastiskt häst på alla vis <3
Jag hoppas att vi kan nå våra mål för i år.

Av Anne-Lie - 21 maj 2016 17:14

Närmare bestämt i två månader!!!
Jösses vad tiden springer iväg :-/

Sedan sist har vi kommit igång på lite mer allvar. Monzan är kollad av veterinär ännu en gång samt att vi har stor hjälp av Equirehab där vi är minst varannan vecka för att gå på vattenbandet och lägger taktik för fortsatt träning.

Vi har även kompletterat den vanliga träningen med att då och då byta ut ett vanligt pass mot ett pass i vagn. Monzan får då dra sin gamla speedcart från travtiden. Den är lätt och påverkar inte honom på något sätt. Han kan helt obekymrat bara tuffa på - men utan att ha mig på ryggen.

Han är extra dövad med tussar, gummitutor och huva. Det är faktiskt mest för min skull! Han är som han alltid har varit i vagn. Väldigt på....fort ska det gå!
Lite Monzan i ett nötskal.

Vi har debuterat tävlingssäsongen 2016 med en CR40 i finnerödja i början av maj.
Det är ett under att vi faktiskt kunde genomföra detta.
Jag är glad att jag inte riktigt tog till mig hur illa Monzans skada faktiskt var. Jag gjorde bara vad som jag ansåg nödvändigt för att få honom tillbaks på banan. Och med täta veterinärkontroller och taktiksnack så har det gått över förväntan.
Den gamle gubben har bra grundfysik <3

Han genomförde sin debut strålande. Han var stark hela vägen, pulsade bra och gick i genom veterinärbesiktningarna utan anmärkningar.

Nu är vi i ett annat läge!
Nu ska vi dit vi inte varit förr. Men vi har bra hjälp på vägen. En bra veterinär, teamet på equirehab och en suverän hovis.

Är det något som brister nu så är det jag som får ta på mig dumstruten.

Min bästa kompis!
Tiden får utvisa hur det går.
Nu har vi dryga två månader på oss att komma i riktigt form.....

Av Anne-Lie - 29 februari 2016 22:28

Ungefär så har det känts. Det har liksom inte hänt någonting ändå har det hänt massor. En evig väntan på tumme upp eller tumme ner.
Under den tiden har jag och Monzan traskat ganska precis 18 mil!!! Uhhffff!

Det positiva med det är att vi inte tappat allt. Och jag har blivit tränad under tiden.

Men för en vecka plus några dagar tillbaka fick vi äntligen vår tumme upp för igångsättning. Monzan visade upp sig för veterinären som en flygande drake vilket resulterade i detta....

Fick frågan om lite lugnande. Hade defenitivt tackat ja om det hade varit till mig - kusen klarar sig utan.
Det dröjde inte länge innan jag satt i sadeln. Det var den bästa kvarten på länge =))

Kvarten är utökad till dryga timmen och vi skrittar snällt...eller ja, hyfsat iaf. Bitvis!
Lite boing boing och trumpetande måste visst tillhöra, så är det bara.

Kusen blev även ordinerad tömkörning. I omfattningen "så mycket jag orkar". Haha, den var rolig den.
Men vad passade då bättre än att sno åt sig en lektion när vi ändå hade träningar här i helgen.
Jag ville ha lite bra övningar som gymnastiserar Monzan utan att jag behöver sitta på. Och helst övningar som jag klarar av att utföra. Det fick jag och jag är fortfarande lite i chock över att det gick så bra. Vart kom den hästen ifrån???

I morgon har jag tänkt mig utföra samma sak utan Ankans övervakande öga. Låt oss hoppas att det går lika bra.
Det finns en film. Jag får inte upp den här. Men jag ser att det är jag och jag ser att det är rätt häst. Jag ser även vad vi gör.
Repris på det. Tack!

Så om 5 veckor kollas Monzan upp igen innan vi förhoppningsvis får träna fullt igen.

Doris var ju självskriven på helgens träning. Två pass per dag. Valnöten jobbar fortfarande....
På lördagen drog hon vagn på morgonpasset efter uppehåll över jul och nyår. Plättlätt!
Sen fick hon den riktiga selen på sig. Hmmm! Smisk på mig som inte har vant henne med baksele. Men hon drog iaf släpan på resterande pass och faktiskt oxå vagnen en långsida. Å där på vägen gav min tumme upp och böjde sig åt fel håll. Lite väl mycket aj faktiskt.
Kvällen spenderades i soffan med handen i ispåse medans den andra matade in tröstgodis i munnen. Inte illa alls!

Innan helgen tog slut han jag med att rulla upp 20 rundlar på skulle. Det är nog det som känns i mina armar och rygg nu. Typ.

Ikväll har hästarna bara pysslats om. Doris fäller hår. I mängder! Det hon blir av med fastnar på mig...*suck*
Monzan fick hänga med mig på träningsrunda. Den blev lite kort, men all träning som blir av är bra träning. Och det är trevligt med sällskap.

Nu händer det iaf lite igen. Med lite tur är vi snart på g. På riktigt =))

Av Anne-Lie - 7 januari 2016 22:16

När man stoppar ut näsan genom dörren och näshåret fryser till, då är det lite kyligt.
Närmare bestämt -21°C

Rätt kläder så har jag inga problem med torr kyla - jag jobbar mig varm!
Hästarna har heller inga problem med kyla, de liksom bara äter sig varma.

Vad som däremot har problem med kyla är vatten. Det har liksom den dåliga smaken att frysa. Och när det fryser och backar i systemet går saker sönder.
Där har ni min sysselsättning för dagen.
Gick lite lättare när jag fick några extra hjälpande händer =))

Det höll mig i farten hela dagen kan man säga och jag frös inte en sekund! Tvärtom!

På kvällskvisten var det högst nödvändigt att röra på Monzan. Han har skrittat många timmar denna vecka men det märks att det kryper i kroppen på han.
Så min plan var bara att han utan större krav än att hålla sig på marken skulle få jogga av sig i ridhuset.
Vi var rörande oöverens.... om allt.
Jag hade mina aningar om att det skulle pysa över.... som att lätta på locket till en popcorn kastrull= popcorn överallt. I detta fall en Monzan överallt och ingenstans på samma gång. Imponerande!

Det var sannerligen inte ett av våra bättre pass. Men så kan det va ibland.

Och nu är det bara -12°C. Rena värmeböljan ;-)

Av Anne-Lie - 3 januari 2016 22:40

Härligt sånär som på kalla tår sista kvarten =))


Idag var dagen då mina älskade polar pads gick åt pipan. De har hängt med några år så det är väl dax för nya.....

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se