Är rätt mör i kroppen efter allt vandrande med sjuk häst. Ffa höfter och fötter.
Nu är jag ännu mer mör kan man säga...
Dagens tankeverksamhet kanske inte var på topp eller nåt - men det gav utdelning så jag kan inte vara annat än nöjd!

Min plan var att rida Monzan ett pass på banan innan den skulle bli upptagen för träning. Sagt och gjort. Ett 40minuters pass med skritt och trav på volter och lite olika ridvägar och diverse snirklingar hit och dit. Ställa och böja osv. Vi gjorde vårt bästa för att vara överens om tempo osv och bitvis blev det riktigt bra.
Kom upp till stallet lagom innan första träningsgruppen gick ner.
Monzan fick vara kvar inne och stå på tork i gosigt täcke.
Där någonstans försvann min hjärna...
En deltagare i grupp 2 hoppade av och jag hoppade in. (Hur gick det till?)
Så med 1 1/2 timmes vila gick Monzan ner på banan igen för ett pass för tränare.
Han var fin <3 Sååå fin <3
Har återigen fått bekräftat att det faktiskt går framåt. Att jag ibland tycker att vi backar eller står och stampar beror troligen på att vi faktiskt höjer ribban en del. Plus att vi har gjort lite utrustningsbyte.
Men vi har gjort tjusiga serpentinbågar till medellinjen och tillbaka utan att tappa bogar och bakben. Vi har fått poletten att ramla ner angående sidvärtes längst spåret och kan numera utföra det i trav utan att trassla ihop oss och slå på en tvärnit. Möjligen är det inte det mest tjusiga, men han har hajjat grejen.
Vi har gjort klockrena galoppfattningar i vänster varv. Att vi sen försvann som ett jetplan är en annan historia. Men vi gjorde även några bra övergångar från hysteriskt rolig galopp till trav. Högergaloppen är svårare men vi fick till det med och avslutade med ett bocksprång som höll på att bli en flygande tackling av träningskamrat. Förlåt!
Vi har även hittat ett sätt att få kusen att vänta. Ungefär det svåraste han vet! Men när det funkar är det underbart :-)
Han är märkligt nog lättast att prata med. Så om jag pratar konstant så lyssnar han. Är det det som krävs för "vänta" och "lyssna" så absolut. Jag kan prata. Konstant!

Jag är grymt nöjd! Fast min kropp protesterar just nu över att behöva röra sig. Den vill inte mer. Jag är inte sams med den alls. Men det känns som det kvittar för som sagt, grymt nöjd med min häst!