Gårdagen bjöd på regn. Regn i olika variationer av mängd, men ändå regn och jädrans grått och tråkigt. Och kallt!

Bara att ta in kusen och sköta mina sysslor gjorde att även jag antog en ganska grå och tråkig färg. Dessutom drog jag den stora vinstlotten när jag halkade i leran och skon som det är hål i kanade ner i en stor pöl av gegga. Surprise! Självklart är det alltid så. Hade jag haft gummistövlar hade jag inte halkat alls. 

Nämnda sko borde förövrigt, tillsammans med sin respektive ha hamnat i soporna för länge sedan.

Bäst före datum har passerat!

Men de är så fruktansvärt sköna och jag har ännu inte hittat deras ersättare - så de riskerar att hänga med ett tag till. Tyvärr!   

Dagens väder var inte heller någon sensation. Samma grå, bara något mindre mängd regn. Yippie!

Monzan och jag gick in i ridhuset.

Jag har igentligen inga problem att rida i regn. Men just nu plaskar det i hagarna, det plaskar i skogen och på fälten. Jag vill ha lite fastare underlag men ändå inte ge mig ut och skritta asfalt så...det fick bli ridhuset.

Monzan fick ju vila några dagar förra veckan för att han kändes lite off. Under tiden ökade jag även på foderstaten en aning. Och med facit i handen så är off borta. Nu är det mer så att on är konstant och offet liksom bara finns inte.

Aldrig något mellanting, det är allt eller inget!

Herrn har aningens bråttom i allt han gör. Vänta finns inte på kartan.

Men de stunder han faktiskt av någon anledning ändå spänner av och väntar lite grann så är han himlans fin.

Han kändes fin ändå trots att allt var bråttom. Jag valde den gyllene medelvägen, inte så långsamt som jag ville - men inte heller lika fort som han ville. Nöjda så!

Å så avslutade vi med att hoppa den brutalt höga höjden av bommar på marken mellan hinderstöd, ett upphöjt cavaletti och ett kryss på som högst 50cm.

Monzan har många talanger, men kanske hoppning inte direkt hör dit. Han har väl aldrig varit speciellt road av det på något sätt. Men idag var det minsann skoj. Spettsade öron och en rejäl bjudning mot hindren.

Vad har hänt? Vem har gjort något med min häst?

Jag tror faktiskt att han hoppade med alla benen också, och det måste räknas som en mindre sensation. Det finns såklart inga bild bevis - men jag har två vittnen   .

Å det var tillräckligt roligt för att vi ska göra det igen..... nångång!

Från arkivet:

Han tar sig iaf över, haha   

Så var det slut på vilan och vi är igång igen.
Två dagars igångsmygande där vi avverkat lite drygt 1,5 mil.
Ena vändan bara asfalt och andra vändan skog och kalhygge.

Denna helg är min enda lediga dag snart över. Mycket orutinerat att lägga en jobbsöndag när man ska ställa fram klockan. Hur tänkte jag där??
Förmodligen inte alls!

Idag var det rätt trevligt väder så jag tillbringade en bra stund sittandes på en sten i Monzans hage. Sällskap hade jag av nämnda närgångna häst. Han roade sig med att bita i min sko, dra omkring min mössa samt gäspa mig rätt i ansiktet.
Han passade även på att rulla sig mitt framför mina fötter.

Det bästa med att det från i morgon är ljusare längre på kvällarna. Det ska vi försöka utnyttja på bästa sätt :-)

Nu börjar det närma sig mat och sen är det dax att vicka ikull för den här dagen.
Jag hoppas verkligen att telefonen sköter omställandet av tiden själv. Annars blir det inte bra.....

Idag var en sån dag som är som bäst när den tar slut!
Full fart hem via affären. Var visst min tur att stå för fredagsfrukost på jobbet.
Väl hemma; mata katt för att slippa snubbla och slå ihjäl sig på den. Mata hund och swida om från vanliga till stallkäder.
Ut i stallet för att håva in lite kusar.
Doris har under dagen fått lite lyx i sin box vilket kom som en överraskning för oss båda :-)

Hon verkar iaf gilla sin nya grej för huvet ramla ner där och kom inte upp igen. Och nej - hon satt inte fast!

Stökade iordning till Monzan som fortfarande var ute och stod och hoppade jämfota på stället.
In med honom och faaaan....det saknades en framsko :-/ *mutter*
Jahapp, fram med prylar och på med ny dojja. Vilket var den sista i reserv lagret. Gahhh!
Förmodligen ligger den tappade skon någonstans där M hoppade omkring. Stolledjur!

Sen följde det ständiga packandet och släpandet på höpåsar. Hängde upp en ny bal som jag först fick brottas med för att den ohyffsat nog vägrade rulla snällt i läge. En hög fula ord senare hängde den där den skulle. Check!
Att jag råkade ta tag och klämma till om kniven i fel ände är en annan historia som kommer svida fint när jag i morgon häller sprit i händerna *stön*.
Å när jag ändå var i farten fyllde jag vatten i Monzans hage och jagade förymda påsar i vinden.
Vet ni hur fort en ikeapåse kan blåsa??

Ganska nöjd när jag tillslut stängde dörren och befann mig inomhus. Vindstilla <3

Vi konstaterade ikväll att det enda positiva med blåst är att det torkar upp. Men om det ändå ska regna så är det väl rätt onödvändigt!?

Känslan av att Monzan är lite off vill inte riktigt släppa taget.
Han är pigg, glad och gör det han ska och lite till, precis som vanligt - men ändå inte!
Han känns fin i kroppen, alla värden är som vanligt ÄNDÅ känns han lite off.
Det är mer en magkänsla än något konkret att ta på.
Han har fått en semester dag och jag tänker mig en lugn soft-ridnings vecka, samtidigt som jag ökar på energi+proteingivan. Jag hoppas ju att det är så enkelt att det är pälsssättningen som gör det.
Det är ju iaf rätt läge för det. Och när jag tänker efter så har det hänt förr.
Så än så länge tänker jag inte oroa mig för något utan håller mig till planen :-)
Det går åt en hel del energi och protein till att sätta päls så om det nu är så enkelt så är det helt okej att bli lite off medan det pågår. Speciellt när "offet" bara är en känsla från min sida och vare sig synbart eller något annat på M.

Bilen hade gömt sig under ett berg av snö i morse. Blöt snö! *sopa sopa sopa*

Doris har varit med på träning. Med små steg tar hon sig framåt i utbildningen. Blir lite tårögd över vår lilla fula ankunge.
Hon har ett vackert uttrycksfullt huvud, men kroppen lämnar en hel del övrigt att önska.
Men när hon får på sig lite "kläder" och börjar röra på sig så förvandlas hon till en svan. Lilla gumman, så underbar <3

När det blev Monzans tur att lajja så packade vi in oss i bilen för att sällskapa med Kattis. Jag blir bortskämd med bra, långa ridvägar och trevligt sällskap varje helg :-) Happy happy!!!
Cera brunstar och Monzan blir lite brydd. Varför gör hon så!?
Han sprang mest och lallade i sin egen värld och landade då och då i verkligheten med ett Ooops, hur kom vi hit???
Mentalt är han lite här och där just nu. Jag är glad för de tillfällena vi befinner oss på samma plats. En övergående period kan vi hoppas.
Å just det. Plötsligt när vi rundade en kurva möter vi en crosshoj. Mig veterligen brukar sådana hojar knattra och låta. Inte denna tydligen då jag blev mer överaskad än hästen.
Men denna hoj hade en trevlig förare så allt förlöpte väldigt odramatiskt.

När vi red iväg hade vi strålande sol. Efter det blev det aningens varierat inklusive snö på tvären. Tillbaks igen så sken solen.
Hästar ska tränas på varierat underlag. Så blev det. Och vi människor ska härdas i varierat väder. Så blev det oxå!

Och om det säger jag....blörk!
Totalt onödigt men inget att göra något åt. Bara att rota fram lite andra kläder för morgondagen :-P

Dagens pass får iaf tummen upp!
Vi gömde oss i ridhuset. Där har vi inte varit på ett tag så vi dog inte av uttråkning.
Och eftersom sprättben inte gillar att få snö i öronen så var det troligen bästa stället att vara på för att utföra lite dressyrjobbande.
Övergångar trav - halt - trav med fokus mjuka övergångar. Check!
Samt att inte tappa en bog eller nåt bakben när vi rullade på en åttvolt.
Efter ett bra tag fick vi sällskap. Plötsligt droppade fyra hästar till in :-)
Då ändrade vi fokus till lugn och avslappnad. Blev riktigt bra ändå så vi avslutade på topp efter en timme.
Det var riktigt roligt med en bra känsla i magen.
Suger på den känslan ett tag!

Konsten att bota en begynnande blåtira består av att smeta salva för ett helt annat ändamål, med betoning på ända, under ögat. Resultatet blev lite röd och väldigt öm - men absolut inte blå! Sjysst :-D
Nacken är stel och knastrande men fullt rörlig om man rör sig lite långsammare än normalt! Yeeey!!!!

Idag traskade vi dryga milen i strålande solsken. Knaspålle full i energi och var tvungen att leverera ett par jämfota hopp och någon bakutspark bara för att.
Men han höll sig lydigt i rätt gångart.
Till största delen tillbringade vi turen på kalhygget och i skogen. Ett rejält crosstraining pass där Monzan fått koncentrera sig på att sätta fötterna rätt.
Han är duktig och tar sig numera fram i princip överallt.

Efteråt fick det bli luftning av päls <3

Vi testade nya bakbensskydd idag. De får godkänt!
Jag har även letat schabrak med mjuka kanter. Och då menar jag mjuuuka.
Det finns inte!
Så då får vi försöka oss på en uppfinning igen....

Sovmorgon är överkurs tydligen, så kl.7 hinkades första koppen kaffe.
Fick en del planering gjort innan det var dax att skutta ut och stöka undan lite stallfix innan vi skulle ut och åka.
Med en dos liniment och en dos ipren kändes livet lätt :-)

Dagens tur bestod av 3-mil i solsken och en blåtira.
Fast det började redan efter ca 5km då jag plötsligt blev akut kissnödig. Att rida 25km och vara kissnödig är inte kul. Så det var nödvändigt med en paus.
Den resulterade i att jag hade Monzandreggel över hela mig och minsann om jag inte fick det även innanför byxorna :-P
Oförskämda häst!

Vi plockade upp lite sällskap efter vägen. Ju fler desto roligare :-D
Monzan fick ett hybris-anfall över en jordhög på vägen. Tvärstopp!
Passerade jordhögen som en ostkrok med ett blängöra riktat mot högen och drakljud i snoken.
Sedan inträffade ännu ett hybris-anfall över något jag inte har en aning om vad. Men det inträffade strax efter det första så det kan ha varit ett "baraförattjagkananfall".
Hur som så var det dumt. När hästkraken slår på en sån tvärnit att han nästan står på öronen - och jag är på väg i fart framåt - så krockar man liksom. Monzan slängde upp skallen just för att slippa stå på öronen och jag brakade naturligtvis rätt in i honom.
Kan man säga att vi slog våra kloka huven ihop!?
Resultatet blev ett knak i nacken. Nu gör den ont på båda sidor. Tackar tackar!
Den gav även en begynnande blåtira under höger öga. Meehhh!

Lite senare fick vi leka skogshuggare och forcera genom ett träd som så oförskämt lagt sig rätt över vägen. Det gick galant för utom att ett vasst litet barr fastnade i byxorna på insidan av låret. Aj!

Ett inspektionsstopp mitt i skogen :-) Orka kliva av liksom...

Nåja, 3-mil senare var vi tillbaka utan fler incidenter eller skador.
En ridtur i härligt väder och trevligt sällskap!

Nu står hästen nybadad och ompysslad i stallet och smaskar.
Vi är nöjda med dagen och jag har nyss knaprat ännu en dos ipren.
Jag knastrar.... :-P