Bara vips sådär...
Men jag har varit effektiv och gjort det jag skulle och faktiskt lite till!
Jag har fått en ny vän idag. En liten kapselmaskin som ska förse mig med mumsigt kaffe fort som tusan varje morgon.

Idag har farbror Monzan agerat moraliskt stöd till Doris som besökt ridhuset för första gången. Inte hade hon behövt något stöd. Hon fixade allt galant!
Hon kanske inte är världens vackraste, men hon rör sig väldigt trevligt. Hon har ett steg som av och till är ett stort WOW!!!
Och nu börjar allvaret för den lilla donnan <3

Lite suddiga kanske (och ett vingmutter öra i hörnet) men det moraliska stödet hade stora problem med att ha alla fyra fötter parkerade på marken samtidigt.

Sen var det sto fix. Och den lille mannen som stulit en bit av mitt hjärta. ..

Här med mamma Mara

Att vi faktiskt även upptäckt att när lyset slocknar i ridhuset när man rider så händer ingenting. Ja, förutom att det blir mörkt då. Men inte jätte mörk. Nödbelysningen lyser upp mer än man tror. Så nu vet vi det oxå :-)

Jag måste passa på att tacka min älskade sambo för allt han utsätter oss för oavsett om det är meningen eller inte. Ibland vet jag inte om det är planerat eller om han helt enkelt glömmer bort att Monzan är en häst. Men miljöträning är alltid bra, så vi gillar läget :-)

Idag blev det sen ridning. Klockan var nära halv nio innan jag satt i sadeln. Idag plockade jag bort nödbromsen, glömde strumporna i öronen, drog på radion och hade regnsmatter på taket. Det gick på det stora hela rätt bra. Om man bortser från lite sprattel... Whiiihaaaa!!!!
Ridningsmässigt så ägnar vi oss mest åt att få ut allt överskott. Det blir inte något finlir alls. Det får vi ägna oss åt sen helt uppenbarligen. Ja ja, tids nog så blir det ordning i verkstan :-D

Joho ja, när jag var klar med än det ena och än det andra så var det dax att ge Monzan en avrastning i ridhuset.
Tänkte att det skulle vara trevligt att lulla runt där med lite musik i öronen.
Jag fick mest oljud i öronen och sällskap av en elhyvel!!!
För er som inte vet hur en sådan låter när den hyvlar så kan jag upplysa att den låter mycket. Och den låter illa.
Det blev en stunds väntan på att elsladden som låg mitt i ridhuset skulle flyttas, vilket innebar att vi fick vi vänta på att två dörrar hyvlades.
Elsladdar har min respekt. Nog för jag har en lysande häst, men jag vill inte ha han självlysande....
Så jag lät helt enkelt bli att hoppa upp och stod snällt och väntade. Och medans vi väntade han Monzan göra X antal högar samt dreggla ner hela min arm och halva ryggen. Stå still och vänta är inte hans starka sida! Men han gjorde det nästan. Bara lite svajande med rumpan hit o dit med försök att röra benen utan att ta med sig kroppen. Gick sådär....
Men sen fick vi iaf rasta av oss en sväng med musik i öronen medans hyveln tog en paus. Det är fortfarande spänt och ganska springit, men det blir bättre och bättre så nu ryker nödbromsen :-)
Den gamle krigaren får bara plus poäng idag. Möjligen bortsett från dregglet :-p

Vi fortsätter att mjukstarta igång oss och hoppas kunna vara igång fullt ut i början på nästa år!

Sååå trött men ändå så rastlös. Jobbigt läge :-/
Monzan fick en ny bal i sitt lilla "skjul". Nöjd kuse kan mumsa en bra bit in på nästa år!

Och så ridningen då... Med strumpor i öronen tuffar han på som ett ånglok och man vet inte riktigt om han kommer stanna på stationen eller ånga förbi. Klart spännande, eller inte...
Strumporna dämpade de värsta grejorna och idag gjorde han faktiskt det jag bad om. Men han gjorde det fort! Väldigt fort!
De andra får vänta med att hoppa. Jag får vänta med att galoppa. Underlaget är inte redo för en Monzan galopp. Stor vältvarning!!!
Och är det något jag vill undvika förutom att tugga grus så är det att tugga grus samtidigt med sprättben. Nej tack, jag är för gammal.
Så jag har beslutat att istället för att bråka i onödan så får han gå i ett högre tempo sålänge han gör det jag ber om. Jag väntar ut det värsta och lagom till det är dax att gå igång på nyårsraketer så kanske vi kan mellanlanda i normaltempo för att sedan vara tillbaka där i slutet på januari *suck*
Strumporna får iaf hänga med in i 2014 :-)

I övrigt har jag sladdat ridhus, sårpysslat och fölgosat <3
I morgon ny vecka. Snart är det jul och sen tar året slut. Dax att summera och dra lite planering för nästa. Tjoho!

Först blir man sjuk, däckad och orkeslös. Inte alls med i planeringen men när är det det liksom?...*suckar*
Alvedon och Ipren är fina grejer som hjälper en att orka det nödvändigaste.
Så i fredags blev hemsidsn så gott som klar. Det ska tillkomma några saker, tids nog...

Idag fick Monzan tassarna fixade och ska igång ordentligt igen. Han är verkligen inte rolig nu. Som en tickande bomb färdig att explodera när som helst. Det verkar som att jag närsomhelst kommer bli tvingad att lära mig baka ett tårtelände för jag sitter läskigt lös hela tiden. Var är de snälla bocksprången från förr???

Vi hade invigning för ridhuset idag.
Ni vet bandklippning, skumpa och lite snittar. Fick i mig många sådana. Ruskigt goda ;-)
Roligt att så många slöt upp :-)
Så nu finns det alltid ett tak att vara under om vädret ute är skit. Och det var det idag!

Men inte hjälpte det med nytt fint ridhus att rida i när hästkraken bubblar över i energi som vill ut. Han vet inte vad/var han ska göra av sig. Fast det kvittar var vi befinner oss - det bubblar lika mycket ändå :-/
Inte rör han sig lika mycket i hagen nu pga underlaget. Och så hjälpte det ju inte till att han blev ofrivilligt pausad under de senaste två veckorna. Han var inte direkt världens roligaste kuse att försöka få till någon slags avslappning. Man kan säga att det faktiskt inte gick alls. Men det är väl bara att nöta på tills vi åter igen är där vi var innan paus. Låt det gå fort!
Sen kan man väl säga att vi inte har varit i ridhus överdrivet ofta. Tillräckligt sällan för att han fortfarande tycker att det är spännande och lite läskigt på samma gång.
Han är ursäktad till viss del. Iaf sålänge han inte låter mig tugga grus...
Nya tag i morgon!

Från läktaren vy :-)

Det har kommit snö och är kallt. Visserligen alldeles för lite snö, men ändå vitt på marken. Jag hade som plan att smyga igång Monzan igen med en mysig skrittur i skogen. Sagt och gjort så begav vi oss ut och sällskap fick vi av Sandra/Zerona.
Mysigt var det ungefär i 5 minuter. Sen kom vi till ett litet dike, med betoning på litet. Och blött var det runtomkring. Monzan klev snällt över men för Sandra tog det tvärstopp!! Jag hade en liten rolig stund då jag kunde sitta och titta medans de bockade runt åt alla håll utom över det lilla diket :-)
Sen fick Monzan gå några gånger fram och tillbaka och inte vet jag men plötslig hade jag oxå en bockande häst =O
Och sen var det slut på friden... Vi fick med oss Zerona över diket tillslut men då var sprättben uppe i varv så när hon kom farande bockandes bakom röva på oss så for han oxå i luften och in i en gran... :-/
Resten av turen blev på två super taggade kusar som tog varje tillfälle att sprätta och hia upp varandra *suckar* Så mycket för den lugna och mysiga turen.
Nu är det färdig pausat för sprätthästen. Vi smyger (försöker iaf) igång igen.
Hoppas att vädergudarna tar tillbaka de dära plusgraderna och låter det förbli kallt och gärna lite mer snö.
Ny vecka i morgon och nya tag :-)
Trevlig andra advent på er alla!

Eller en helt vanlig måndag, hur man nu väljer att se det.
Eftersom det mesta inte är som det ska vara och Monzan verkligen ogillar att vara pausad så får man göra det bästa möjliga av tiden som finns.
Monzan drog en repa i hagen precis innan han kom in och var ganska nöjd över att bara få vara ifred med sin mat. Så han fick vara ifred. Inte tramsa om det inte behövs.
Att borsta och pyssla tillhör inte hans favorit sysselsättning så det kan vi lika gärna låta bli. En snabb check av ben och fossar så fick det vara bra så!
Konstaterar att en upprörd Doris är en sprattlig Doris. Därmed har jag en till sprättben.... * suckar *

Men så kommer vi till det som blir dagens "stora" händelse. Både Vims och Flisan har idag premiärat med att stå uppbundna. Inga större konstigheter och helt smärtfritt för alla inblandade :-))
Vims var den som mest kände på grejorna men konstaterade snabbt att han satt fast och slutade dra och klev istället fram så trycket lättade. Duktig kille <3
Flis var den jag trodde skulle bli lite upprörd, men hon hajjade oxå fort att om man slutar dra och går fram så blir allt mycket trevligare. Duktiga tjejen <3
Så nu får de stå uppbundna en stund varje kväll innan vi går vidare!

Förutom det så har det varit en helt vanlig dag med allt vad det innebär. Nu är det dax att vika in hovarna....

Fjäskdjuret får vara dagens bild :-)

Ibland blir det lite mycket. Då måste något pausa. I detta fallet får Monzan pausa och får därmed lite vintervila. Han kommer dock att skrittas när tid och ork finns.
Hästarna får sitt pyssel ändå :-)

Istället lägger jag energin på att få till underlaget i ridhuset. Krattan är min vän <3
Den är faktiskt även bra till att få ut lite aggressioner.
I morgon byter jag krattan mot motordrivet fordon...tjohej!
Undertiden man krafsar omkring i någonstans över 1500kvm så hinner man fundera en del. På både bra och dåliga saker. Så nu vet jag!

Nu ska jag slå ner mig i soffan och softa en stund innan det är dax att natta lite hästar.
I morgon jobbar jag vidare....
Å så ägnar jag en avundsjuk tanke på sambon som tillbringar några dagar i globen. Visserligen jobbar han - men det jobbet är roligare än att kraffsa ridhusbotten :-S
Men bra blev det :-) Tack Sandra för hjälpen, det gjorde det hela roligare med sällskap!

Å läktaren har fått sina första barstolar :-)