Först blir man sjuk, däckad och orkeslös. Inte alls med i planeringen men när är det det liksom?...*suckar*
Alvedon och Ipren är fina grejer som hjälper en att orka det nödvändigaste.
Så i fredags blev hemsidsn så gott som klar. Det ska tillkomma några saker, tids nog...

Idag fick Monzan tassarna fixade och ska igång ordentligt igen. Han är verkligen inte rolig nu. Som en tickande bomb färdig att explodera när som helst. Det verkar som att jag närsomhelst kommer bli tvingad att lära mig baka ett tårtelände för jag sitter läskigt lös hela tiden. Var är de snälla bocksprången från förr???

Vi hade invigning för ridhuset idag.
Ni vet bandklippning, skumpa och lite snittar. Fick i mig många sådana. Ruskigt goda ;-)
Roligt att så många slöt upp :-)
Så nu finns det alltid ett tak att vara under om vädret ute är skit. Och det var det idag!

Men inte hjälpte det med nytt fint ridhus att rida i när hästkraken bubblar över i energi som vill ut. Han vet inte vad/var han ska göra av sig. Fast det kvittar var vi befinner oss - det bubblar lika mycket ändå :-/
Inte rör han sig lika mycket i hagen nu pga underlaget. Och så hjälpte det ju inte till att han blev ofrivilligt pausad under de senaste två veckorna. Han var inte direkt världens roligaste kuse att försöka få till någon slags avslappning. Man kan säga att det faktiskt inte gick alls. Men det är väl bara att nöta på tills vi åter igen är där vi var innan paus. Låt det gå fort!
Sen kan man väl säga att vi inte har varit i ridhus överdrivet ofta. Tillräckligt sällan för att han fortfarande tycker att det är spännande och lite läskigt på samma gång.
Han är ursäktad till viss del. Iaf sålänge han inte låter mig tugga grus...
Nya tag i morgon!

Från läktaren vy :-)

Det har kommit snö och är kallt. Visserligen alldeles för lite snö, men ändå vitt på marken. Jag hade som plan att smyga igång Monzan igen med en mysig skrittur i skogen. Sagt och gjort så begav vi oss ut och sällskap fick vi av Sandra/Zerona.
Mysigt var det ungefär i 5 minuter. Sen kom vi till ett litet dike, med betoning på litet. Och blött var det runtomkring. Monzan klev snällt över men för Sandra tog det tvärstopp!! Jag hade en liten rolig stund då jag kunde sitta och titta medans de bockade runt åt alla håll utom över det lilla diket :-)
Sen fick Monzan gå några gånger fram och tillbaka och inte vet jag men plötslig hade jag oxå en bockande häst =O
Och sen var det slut på friden... Vi fick med oss Zerona över diket tillslut men då var sprättben uppe i varv så när hon kom farande bockandes bakom röva på oss så for han oxå i luften och in i en gran... :-/
Resten av turen blev på två super taggade kusar som tog varje tillfälle att sprätta och hia upp varandra *suckar* Så mycket för den lugna och mysiga turen.
Nu är det färdig pausat för sprätthästen. Vi smyger (försöker iaf) igång igen.
Hoppas att vädergudarna tar tillbaka de dära plusgraderna och låter det förbli kallt och gärna lite mer snö.
Ny vecka i morgon och nya tag :-)
Trevlig andra advent på er alla!

Eller en helt vanlig måndag, hur man nu väljer att se det.
Eftersom det mesta inte är som det ska vara och Monzan verkligen ogillar att vara pausad så får man göra det bästa möjliga av tiden som finns.
Monzan drog en repa i hagen precis innan han kom in och var ganska nöjd över att bara få vara ifred med sin mat. Så han fick vara ifred. Inte tramsa om det inte behövs.
Att borsta och pyssla tillhör inte hans favorit sysselsättning så det kan vi lika gärna låta bli. En snabb check av ben och fossar så fick det vara bra så!
Konstaterar att en upprörd Doris är en sprattlig Doris. Därmed har jag en till sprättben.... * suckar *

Men så kommer vi till det som blir dagens "stora" händelse. Både Vims och Flisan har idag premiärat med att stå uppbundna. Inga större konstigheter och helt smärtfritt för alla inblandade :-))
Vims var den som mest kände på grejorna men konstaterade snabbt att han satt fast och slutade dra och klev istället fram så trycket lättade. Duktig kille <3
Flis var den jag trodde skulle bli lite upprörd, men hon hajjade oxå fort att om man slutar dra och går fram så blir allt mycket trevligare. Duktiga tjejen <3
Så nu får de stå uppbundna en stund varje kväll innan vi går vidare!

Förutom det så har det varit en helt vanlig dag med allt vad det innebär. Nu är det dax att vika in hovarna....

Fjäskdjuret får vara dagens bild :-)

Ibland blir det lite mycket. Då måste något pausa. I detta fallet får Monzan pausa och får därmed lite vintervila. Han kommer dock att skrittas när tid och ork finns.
Hästarna får sitt pyssel ändå :-)

Istället lägger jag energin på att få till underlaget i ridhuset. Krattan är min vän <3
Den är faktiskt även bra till att få ut lite aggressioner.
I morgon byter jag krattan mot motordrivet fordon...tjohej!
Undertiden man krafsar omkring i någonstans över 1500kvm så hinner man fundera en del. På både bra och dåliga saker. Så nu vet jag!

Nu ska jag slå ner mig i soffan och softa en stund innan det är dax att natta lite hästar.
I morgon jobbar jag vidare....
Å så ägnar jag en avundsjuk tanke på sambon som tillbringar några dagar i globen. Visserligen jobbar han - men det jobbet är roligare än att kraffsa ridhusbotten :-S
Men bra blev det :-) Tack Sandra för hjälpen, det gjorde det hela roligare med sällskap!

Å läktaren har fått sina första barstolar :-)

I morse klev Monzan på släpet och så åkte vi för att göra något jag aldrig trodde vi skulle göra. Vi åkte till Arnold för en hoppträning. Eller ja, det skulle igentligen vara en markarbetes träning men så blev det inte riktigt.
Efter en stunds framridning har han konstaterat följande; häst med massor av nerv, överambitiös och väldigt känslig. Rolig kombo - men han slog huvudet på spiken!
Vi körde på med lite avslappningsfokusering och efter en stund kunde vi faktiskt trava på lång tygel med Monzan som jobbade genom hela kroppen utan att rinna i väg. Jag lycklig!
Sen blev det galoppövning i båda varven och även där släppa ut på tygeln för att få honom att slappna av och inte rusa. Inte helt enkelt då galoppen är något okontrollerad. Vi tog även där ett steg upp mot målet. Jag lycklig!
Jag har fått många "aha" grejor att jobba vidare med. Nu ska jag bara komma ihåg dom....
Det var här som plötsligt hindret kom fram. Hindret som skulle vara bom/bommar på marken.
Arnold sa hoppa - Monzan sa; jag hoppar!
Jag sa...näe eller jaha ojej då :-S
Vem har hjärntvättat min häst???
Efter första skuttet funderade jag mest på hur detta gick till, men vi styrde på igen - och skuttade över igen!
De gånger han hoppar ordentligt så hoppar han fint och använder mycket rygg. De andra gångerna kliver han mest över hindret. Men även här små steg framåt.
Och jag som trodde vi skuttade över typ 30-40cm blev något förvånad att det visade sig vara 60-70cm. Märkligt!
Nu har vi inte som mål att hoppa 1.40
Inte ens att bli hopphäst. Vi vill bara skutta för skojs skull och för omväxling. Och vad kan vara bättre då än att lära sig ordentligt från grunden av någon som kan sin sak!? :-)
Vi ska dit igen :-D

Eftersom vi visst red betydligt längre än jag trodde så var klockan oxå betydligt mer när vi kom hem. Logiskt!
Monzan fick springa ut i hagen och sedan har jag fixat och trixat i stallet. Silage upphängt och havre påfyllt.
Hundra koppar kaffe....
Vims lilla sår omskött. Flisan snorade i min mössa som hon förövrigt tänkte stjäla. Tur hon inte fick tag i håret...aj aj!
Mara är lite bitsk fortfarande och tog en tugga i min jackärm. Skithäst <3
Doris och Bella skötte sig som dom ska och inga konstigheter.
Efter det så kom jobbet...
40 ton stenmjöl, jag och en kratta...
Och en traktor (med sambo i utan kratta). Och en Sandra med kratta.
Blev vi klara? Ehhhh näää. Men det tar sig :-)

I morgon bitti kommer jag troligen ha en nära döden upplevelse när jag ska ta mig ur sängen. Jag längtar inte....

fast tvärtom och lite annorlunda.
Hundar pinkar revir.
Monzan bajsar.

Vi gjorde en visit i ridhuset. Det ser bra ut!

Det saknar bara underlag.
Kvällens nöje är byggstädning :-)

Efter visiten i ridhuset tog vi ett skritt och jogg pass i paddan. Monzan känns fina fisken <3
Bådar gott inför nästa vecka!
Nu ska jag städa vidare med en städöl. Och så måste jag plocka bort de ytterst avslöjade spåren efter oss....

Alla lysrör är inte uppe men det lyser fint ändå :-)
Lilla läktaren blev större än jag förväntat mig även fast det är de måtten jag sett framför mig.
Och när jag kom med bilen såg jag på långt håll att det lös i ridhuset.
Underlag komsi komsi.....

...ju mer förvirrad blir jag :-S
Det bästa då vore väl att sluta tänka, men det funkar inte riktigt så. Och nu är det mer än en sak att tänka på. Tankarna krockar liksom...bahhh!

Igår linade jag Monzan på töm för att checka om det fanns någon stelhet från söndagen. Men han såg fin ut.
Lite svårt i högervarvet men det är hans svaga sida och jag har svårt att få till det på töm.

Idag blev det ett pass igen då vi koncentrerade oss på att hålla rätt på alla kroppsdelar.
En övning jag gillar är att man rider på en stor volt, låt oss säga i höger varv, och på den öppna delen gör man en mindre volt åt vänster innan man fortsätter åt höger.
Vi fick till det hela rätt bra!
Vi fortsätter även att nöta våra serpentiner och är petigt noga att rakrikta o mjukna innan vi ställer om. Jag försöker vara lika petigt noga med att han inte får rinna i väg, och pratar konstant med kraken. Men ibland har det typ redan hänt innan jag får tummen ur och...ja ja, ni fattar. Pilotfel!
Vi har även flyttat rumpa in o ut på volt.
Vi nöter på helt enkelt. Försöker att stärka upp hans svagare sida och övingarna kan skilja lite beroende på vilket varv vi har.
Tålamod och is i magen. Han måste få chansen att hinna med och stärka sig. Men det händer små små saker hela tiden :-)
Han är så rolig <3

I övrigt rör mina tankar tidsplanering och foder bl.a Det rör sig en hel del mellan öronen (tänk popcornmaskin). Jag har påbörjat en idé och hoppas bara att fröken kräsen hakar på den idén. Det borde hon för sitt eget bästa. Men säg det till en häst liksom...
Har Maras bakben och mage under kontroll.
Doris rumpa har skjutit i höjden och hon ser inte klok ut, igen.... Väntar in att framdelen ska växa i kapp och att hon någongång kan tänka sig växa på längden.
Bella håller sig *peppar peppar* i skinnet och kottarna är bara <3

Jag fick godis av min älskling och firar nu att jag slipper glo på fotboll. Jag behöver inte ens fodra hästarna utan kan ligga kvar här under täcket och zappa på tvn :-D