Monzan käkar sitt rheumocam och får sitt ben insmort varje kväll. Just nu myser han mest omkring i sin hage och tycker att livet som vildhäst är rätt okej :-)

Han har lite hage att stöka omkring i så det går ingen nöd på honom...än!

Blev aningens orolig när jag såg att han inte rör sitt vatten. Tills jag kom på att han faktiskt så här i början av sommaren har en naturlig vattenkälla i hagen. Tydligen smakar vattnet bättre där :-)

Doris den lilla linslusen har oxå fått sin dagliga check. Var sällskaplig så det hette duga och klev mig i hasorna med mulen i ryggen hela vägen upp till grinden. En riktig goding <3

Jag har landat i att inte ha någon säsong av något slag. Vi kommer igen nästa år!
Kanske t.o.m med två hästar....

På lördag skulle jag och Monzan startat romfarsritten. Men eftersom det inte blir så så ska jag istället vara funktionär på nämnda tävling :-)
Blir precis lika trevligt, bara på ett annat sätt.
Så nu passar jag på att njuta av det fina vädret. Man vet aldrig hur länge det varar.
Och räknar ner till semester.... ;-)

Fan - och ett antal till väl valda fula ord får stå för vad jag tycker om det!

Monzan har haft dejt med veterinären.
Det blev inte alls som vi trodde.
Han har visat upp sig i lina. Han visade upp hela registret bakutsparkar, bocksprång, hopp på stället och en å annan rörelse vi inte har något namn på innan han kunde tänka sig trava runt någorlunda prydligt för att man skulle kunna se något annat än ett svart streck i olika riktningar.

Han tar ett något kortare steg med höger bak annars fina fisken.
Höga böjprov runt om u.a (vilket känns skönt för då är de gamla skadorna inte inblandade).
Fynden visade sig på låga böjprov höger fram - och bak. Ser man på!
Igentligen inget "aha här är det", men något stör. Höger bak är troligen första boven i dramat. Så otippat.

I den stunden skrotade jag hela den tänkta tävlingssäsongen!

Självklart känns det förbannat surt men Monzan är viktigare och ska få den tid/behandling han behöver.
Så hastigt och lustigt blev han beteshäst på heltid och ska käka metacam i 14dagar.
Jösses vad han ska bli fet och dryg...

Efter midsommar blir det klinikbesök med spring på löpbandet och eventuellt en behandlad led eller så.
Ska man inte lägga pengar på tävling så får man lägga dem på veterinär *suck*

Vi är väl lagom igång igen när säsongen är slut. Typ... Blä!

Hursomhelst så kommer det fler år.
Dax för Doris att axla rollen som körhäst. Seså, i vagn med dig! :-)

Det var vad som stod på dagens to do lista.
Packade in Monzan i släpet och for till Askö för att ta en ridtur med Sandra och Zerona.

Dagens tur bjöd på blandat sol och regn, mest det senare. Men det var bara såå skönt :-)
Vi har traskat omkring i skogen på fina stigar. Klampat över en bro och "badat" i en stor vattenpöl.
Vi har även passerat en hage med kossor.
Många kossor!!!
Nu han Monzan nästan gå förbi halva hagen innan han noterade vad det var som befann sig på andra sidan staketet. Och eftersom kossorna stod still och hade den goda smaken att vara tysta så gick resten av passerandet oxå bra.
Vi behöver helt klart ko-träna :-)

Efter lite fika och fölunge kikande så packade vi in oss igen och åkte hem.
Monzan är åter i sin hage och vi inväntar morgondagen med en liten klump i magen.

...på check listan är kirrade.
Veterinärbesök inbokat - check!
GG inhandlat - check! Borde komma i postlådan på måndag :-)

Nästa vecka vet jag om planen håller eller måste planeras om.

Och så tillkom en plan som inte alls var med i ursprungsplanen från början. Om den är bra eller dålig får visa sig.
Mer om det senare....

Monzan morsar på gamal bekant som ska gå i hagen bredvid!

Dagens uppdrag utfört och jag påstår återigen att jag har en fantastisk häst <3
Idag har vi kört hinder. Alla portar. A - F. Check!

Ett gäng från Stora Ekeby var här och hade avslutning på terminens körkurs.
De fick som uppdrag att finna vägar i hindret från lätt till svårklass.

Monzan var kung när de gick igenom hur, vad och varför med hans utrustning. Han stod snällt och lät dem pilla och titta.
Allt fokus på honom och han kopplade av!

Vi började med att värma upp lite långsamt i hindret med sambon som groom. Monzan taggade upp och tyckte livet var lattjo. Hinder är favorit!

Sen har vi skrittat hinder och vi har travat hinder där deltagarna fick prova på att grooma samt tala om för mig vart jag skulle köra. Monzan skötte sig lysande hela tiden. Det gjorde förövrigt kursdeltagarna oxå :-)

Som avslutning så hoppade sambon upp på plattan igen och vi satte fart i hindret och tog alla portarna, ett par gånger.
Jag har gjort svängar jag aldrig trodde jag skulle göra - och haft fart som jag aldrig haft!!!
Det finns massor av fart sparat, men just nu duger denna fart långt =))

En supertaggad formel1 kuse vässade som aldrig förr och skottade sig fram och runt och han hade buskul.
Vi hade buskul!
Och idag är jag glad att den diktatoriska slavdrivaren till sambo stod bakom som ett stort stöd. Jag hade aldrig vågat utan dig <3

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra hur snabbt det skulle kunna gå!? Inget jag tänker ta reda på nu dock. Inte redo! Check!

Monzan passerade duschen på väg ut och går nu ute dygnet runt.
Boxen är skurad och fönstret putsat.

I övrigt har gräsmattan blivit klippt och blommorna vattnade.
En härlig söndag :-D

....och inte en bild...Sorry!

Dagen startade med att Doris och tjejerna gick ut på bete. Nu hoppas jag att när hon kommer in till hösten så är hon färdigväxt och gärna ca en linjal längre.
Jo såklart ska hon in då och då under sommaren men ja, ni fattar :-)

Och eftersom hon nu går ute så passade jag på att mocka ur boxen hon stått i.
Mockade även ur boxen där småkottarna bott eftersom de inte är kvar längre. Den boxen är nu skurad och klar till Doris i höst. Check!

Och när jag ändå var i skurartagen så har jag skurat en hög med benskydd och plockat ihop en hög täcken som ska på tvätt.
Det är fortfarande märkligt många täcken kvar i "inte tvätta" högen. Antingen beror det på att hästbeståndet minskat eller så har jag för lite hästar i förhållande täcken.
Och ändå saknar jag ibland....hmmm!

Sen har jag blivit pekad åt med hela armen av diktatorn och slavdrivaren till sambo jag har.
Inför morgondagen har han portat ett svårklass hinder och TVINGAT!!! mig att gå gå gå och faktiskt även springa (nåja, jogga).
Ja, han hade piska och vrålade som värsta gestapo!
Det är inte så illa som det låter - det är värre! !! ;-)

Några gräsliga växter har även förflyttat sig från vårt magasin till ridhuset.
Vill minnas att de en gång bott på ett kontor.

Så vackert =)) eller kanske inte....

Tillslut var det bara Monzan kvar.
Och vad möter mig i dörren om inte...

Dammsugaren is da shit <3
En kvart senare hade han återtagit sin normala färg och var redo för en sväng.

En skrittvända runt hela altihopa och genom skogen - som innebar hoppande av vattenfyllda träsk - som i sin tur innebar att vi hade lera långt upp på ryggen. Båda två! Avslutade med lite travande i paddocken och allt var frid och fröjd.
Nu står han broddad och lindad inför morgondagen.
Själv har jag kapysschat en öling på verandan och tittar på polisens helikopter som åker fram och tillbaka över gården.
Vad letar dom då?

Känslorna har åkt en rejäl berg-å-dalbana de senaste dagarna. Mycket sällan upp - men väldigt mycket ner kan man väl säga.

Jag är trött på allt snack om att tänka positivt. Jag ger blanka faan i positivt!
Så det så!
Det är min berg-å-dalbana så låt mig åka i fred!
Jag har just nu totalt tappat fotfästet och vet inte vad jag ska göra med framtiden. Om jag ens ska göra något alls!

Monzan är världens mest fantastiska häst. Han är en lattjo kille med attityd som ställer upp på det mesta, om han får vara med och bestämma lite.

Men någon dressyrhäst är han inte.

Nu är jag igentligen inte ledsen för det, jag tycker ju inte ens själv att det är roligast på världskartan.
Men är det något han gillar så är det fart och att få använda huvudet.
Precision och maraton är hans grej även fast amatören på kuskbocken behöver fila på en hög detaljer. Men med tiden skulle det kunna bli jäkligt bra. Det får vi kanske aldrig veta...

Som travhäst rör man sig något annorlunda än andra hästar, och speciellt i låga tempon får Monzan problem.
Uppsuttet kan jag hjälpa honom på ett helt annat sätt än vad jag kan i vagn.
Och här har vi ett stort problem!
Ett problem jag faktiskt inte vet hur jag ska lösa... Och DET är jag ledsen över :-(
För utan dressyr - inget precision och maraton.

Bye bye körning. Eller?
Fan vet!

Jag kan inte ens tänka mig att bara köra hemma för skojs-skull trots att jag har alla möjligheter. Det är allt eller inget!

Jag är en tävlingsmänniska. Monzan är en tävlingshäst.
Ingen av oss mår bra av att inte ha mål att träna inför. Och att träna utan att tävla!? Nääe.

Jag är inte typen som bara hobby vad-som-helst. Det krävs utmaning!
Något att bita i.
Och visst, det här är väl nåt att bita i. Men det är svårt att ändra en hästs hela mentalitet och kroppsbyggnad med tillhörande rörelsemönster.
Det kanske går, vad vet jag?!

Monzan är en fin fin distanshäst.
Jag är för trasig i kroppen för att ge mig på längre distanser än 50km så det gör vi bara för att det är kul och inte för att vinna och gå vidare i klasserna.

Så vad återstår?
Gårdshäst som kommer ÄTA upp varenda varelse som kommer inom en radie av 10-meter? För det är vad som kommer hända om kusen inte får jobba. Han blir vad man skulle kunna uttrycka snällt som totalt jäkla vidrig!

Och NEJ, jag vill INTE ha någon annan häst än Monzan heller.

Inga beslut är fattade. Det är bara tankar som fladdrar och stör.
Förstår ni min berg-å-dalbana?

Nåja! Eftersom vi efter 3-dagars vila håller på att dö tråkdöden så kör vi igång igen på torsdag, och på söndag ska Monzan visst vara "kick-off" häst.

Tiden får utvisa. Jag är vilse med världens mest fantastiska häst <3

Efter att ha gått på högvarv flertalet veckor för att hinna med allt som ska göras, förberedas osv, så fick jag en rejäl käftsmäll av full kraft idag!
Den fick mig att gå igenom alla stadier av arg, ledsen, besviken och faktiskt även lite road :-P
Kan tyckas märkligt med road - men det är inte ölen som talar - den är nyss öppnad nu när jag parkerat mig på verandan för att fundera lite över vad som är värt och viktigt.

Nu i helgen var det meningen att jag och Monzan skulle genomföra vår första fullständiga tremoments-körning.
Vi var på plats i god tid för att hinna köra fram ordentligt.
Monzan kändes hur fin som helst. Taggad men reglerbar. Älskade häst <3
MEN, när vi körde in på banan blev han spänd och bromsade upp sig i steget.
Och när Monzan blir spänd blir han oxå väldigt orytmisk - så efter bara en liten stund blev vi utblåsta för hälta (dock kunde de inte ge ett svar på vilket ben, ev vänster! ?).
Det kändes ju jävligt surt eftersom han inte var halt utan bara spänd :-/
Men så här efteråt så är det ju självklart att dom dömer efter vad dom ser. Och såg dom så - så är det så. Gilla läget!
Nu är det ju så att jag ändå faktiskt får köra maratondelen eftersom hästarna besiktas innan. Går han igenom då så får han starta.
Men där någonstans tappade jag sugen för allt. Det är allt eller inget! I detta fall blir det då inget.
Men livet står inte och faller med en tävling.

Så efter att ha surat ihop ordentligt. Åkt hem med hästen och släppt ut han i hagen, så åkte jag tillbaka för att istället vara funktionär. Och det går inte att vara sur någon längre tid på en sån sak.
Monzan var fantastisk och alla har skött sitt jobb så som det ska skötas. Det finns liksom ingen att vara arg på.
Utom situationen - men det är ju som det är.

Så eftersom det snurrar fint mellan öronen på undertecknad så har jag funderat och funderat. Och pratat med flertalet goa människor.
Monzan är väldigt tunn i sulorna fram. Det kan ha påverkat att han stannade upp i steget pga underlaget. Vilket inte gjorde saken bättre när han även var spänd.

Så utifrån det har jag bestämt att vi tar en paus på en skoperiod ungefär. Hovarna behöver växa på sig lite för att jag ska våga lägga på en sula. Ska råda lite med hovis!
Och iom det avanmälde jag distanstävlingen i mitten på juni.
Monzan får även gå ute dygnet runt och softa lite, men ska hållas igång med träning på för honom just nu rätt underlag.

Jag landade ju rätt brutalt efter denna käftsmäll så jag ska försöka varva ner min tok-onda kropp och se allt positivt som faktiskt finns omkring mig :-)

Så kontentan av det hela - we will be back!
Men inte just nu.
Nu tar vi paus!