Veckan som varit kan få äran att vinna kategorin "årets sämsta". Veckan med flyt i oflyt!
Det kan jag nog faktiskt säga trots att det finns nån vecka kvar.
Visst, det kan alltid vara värre. Men det kan oxå bara bli bättre. Jag väljer att sätta tron till det sistnämnda :-)

Stackars lilla sprättben har jag verkligen lidit med denna vecka. När han inte får det han behöver så mår jag inte bra.
Men ibland kan man inte tillgodose alla behov. Då får man göra det bästa av det!

Monzan har alltså fått gå en hel vecka i ridhuset. Ju längre veckan gått, ju mer har han surat ihop. Han har definitivt inte varit nöjd.
Anledningen till detta har varit helkassa bakskor. Men så igår gick de från kassa till katastrof.
Idag har de kassa katastrof skorna blivit utbytta och fossarna fått lite pedikyr.
Tyvärr blev det ändå ett kortare jogging pass i förut nämnda ridhus på kvällen.
Han sura ihop direkt! Ingen lycklig häst.
Lite gladare blev han när han fick sträcka ut i lite travar trav, som förövrigt inte är så travaraktig längre. Men fortfarande travar han fortare än en del galopperar =D
Men gladast blev han av att efteråt få skritta ner till skräphögen och tillbaka. Det är inte långt, bara några hundra meter, men det gjorde underverk för både steget och humöret. Och en del studs bara för att = lycklig häst!

Tänk att dessa 10minuter gjorde så mycket. För oss båda två!

Jag kan säga så här. Vi kommer tjuvstarta träningen - sådetså!