och det enda jag igentligen kommit fram till är att överbyggda hästar med markerad bröstbenskurva och liten manke är ytterst svåra att lägga sadel på. Lägg till att gjordläget inte alls stämmer med resten så har du en nästintill omöjligt uppgift.
Tack! Men den kunskapen satt jag redan på helt ofrivilligt :-/
MEN jag har en idé. Innan den är helt utvecklad så är den inte offentlig. Jag vägrar se detta som omöjligt för då vet jag fan inte vad jag ska kalla framtida sadelletandet till Doris. Varför ha en omöjlig häst när man kan ha två...typ. Hmph...
Nåja, nog om det.

Har även fått gjort om planeringen. Den kortsiktiga sprack direkt men den långsiktiga håller än :-)
Meningen var att vi skulle trimma dressyr för tränare regelbundet just nu. Det funkar ju typ inte. Men det hinns väl sen.
Men jag har sparkat igång min egen träning iaf. Den som säger att träna är kul vill jag inte lyssna på (den ljuger).
Jag hittar inte minsta lilla kul med något, däremot har jag iaf hittat något jag kan stå ut med. Än sålänge 3 dagar i veckan. Bättre än inget och sen får vi se...
Jag biter ihop!

Bygget som stått still en stund upptas i morgon. Har på eftermiddagen haft en diskussion om vattenslangar och kopplingar på engelska. Vet fortfarande inte vad slang heter men "the green thing on the wall behind the door" funkar oxå!

För att inte ha något speciellt att säga blev det rätt många tecken. ...

Världens bästa <3 fast för dagen en tjurig huggorm som dock blev glad för ett äpple :-)

Tillbringade kvällen med min svarta kuse som nu har hamnat i huggormsstadiet. Pälssättning! Bara så där pang bom så kom huggtänderna fram *suckar*
Det ihop med överskottsenergi och att han börjar (läs; har redan blivit) less på att ta det lugnt är en dålig combo...

Vi har iaf roat oss med att prova sadlar. Har man en kuse som ser ut som Monzan är det inte lätt. Det är faktiskt skitsvårt.
Ingenting blir riktigt perfekt med wow känsla. Och helst ska det ju passa mig oxå :-P
Stübbensadeln vi har idag sitter okej. Eller den sitter rätt bra MEN bara med svanskappa!.
Utan den så åker den fram. Svanskappor är en annan historia men vi kan väl erkänna att vi knäckt ett par stycken *visslar*

Mitt höftproblem är oxå en sak som ska tas hänsyn till. Jag kan inte ha en för bred sadel och jag behöver ha en som utan krusiduller sätter mig rätt upponer bara sådär. Eftersom kusen är överbyggd blir det aldrig riktigt rätt stuk på eländet och jag får efter ett tag ont vilket jag kompenserar med att vika mig framåt vilket inte gör underverk med sittsen på något vis....
Så vi är väl helt enkelt två kassa individer som ska passa i samma sadel!

Den första jag provade såg inte skön ut men låg riktigt bra. Den visade sig vara underbar att sitta i men låg inte alls bra när jag väl satt i den. Den gick bort....tår i ögat :'(

Den andra låg bra men inte 100%
Med en pad låg den genast riktigt bra. Provade lite olika paddar med bra bättre bäst resultat.
Men då tyckte jag att den var ful, såg klumpig ut och ... ja ni fattar!? (Jag=grinig)
MEN den låg ändå såpass bra att den var värd att provrida....och min rumpa älskar den <3
Sandra fick vara min spegel och tala om hur jag satt osv medan vi var i rörelse. Och JAAAA, sprättben glad för han fick springa!!!

Det slutliga omdömet blir faktiskt riktigt bra. För första gången har vi haft en sadel som faktiskt låg likadant efter som innan. Den har alltså inte åkt fram som alla andra sadlar hittills. Bara det är en sensation!
Att min rumpa gillar den är på plussidan. Hurvida den funkar ihop med min höft får vi inte veta om jag inte köper den. Det krävs lite mera ridning för att veta det tyvärr.
Sitsen klart förbättrad och jag vek mig inte en enda gång. Säger kanske inte så mycket då jag mest skrittade med inslag av spring på pålle som inte riktigt ska springa ännu.

Så nackdelen då. .. Sadeln är för häst med hög manke. Monzan har en ytterst normal manke. Har det någon betydelse?? Vet ej, men ska luska. Det är igentligen inte det jag var ute efter men eftersom det är den ända sadel som legat så bra på kusen och som även min rumpa gillar så kan jag leva med det. Nu ska jag gnugga cellerna och ta mig en redig funderare...
Hasta la vista

...har jag blivit tagen för att vara en älg och nästan framkallat ett hysteriskt utbrott.
Nu vet jag inte hur ofta älgarna iklär sig benreflexer på alla ben, reflextäcke samt någon på ryggen med reflexväst men uppenbarligen händer det. Någonstans.
Vet ej heller hur ofta älgar fnorkar. Men det händer troligen oxå. Någonstans.
Herr sprättben har total tröttnat på att bara skritta. Det rycker i hela kroppen och han tar alla chanser att göra vad som helst och gärna samtidigt bara för att slippa GÅ!
Jag har mina aningar om att vi kommer att bryta ihop innan den 9e :-/

Idag var iaf en mycket bättre dag än igår. Och i morgon är det oktober! :-)

Idag kan vi vara överens om att det inte var en av de bättre dagarna i mitt liv.
Nu är den snart över - tack!
Klappat om och kligosat lite med alla hästarna bara för att kolla igenom dom fort. Thats it! Väldigt ohästig dag...

jag gjort idag. Som tex att skura torktumlare med tandborste :-/
Det är inte upplyftande på något tänkbart vis alls så det var tur att Lisa ringde och talade om att hon sålt min sadel som jag hastigt igår skickade med henne till Rotbrunna. Jag glad!
Nu är det visserligen så att jag inte längre har någon tävlingssadel, men det ska väl hinna lösa sig hoppas jag. ... Annars är jag inte glad.

Hängde på Sandra på en skrittvända in mot industriområdet precis när det började bli mörkt. Fullhängd i reflexer så funkar det. Det är ju bara att vänja sig då det ständigt blir mörkare.
Lite skvättig var han, men ingen större fara. Skrittade på med långa kliv och sprätte då och då för att han kan, men var ändå lugn och städad.
Iaf så är han nöjd med att alternera lattjande i snöre med skritturer. Det gör mig glad då vi slipper att bryta ihop för att det är 1 1/2 vecka kvar tills vi kan sätta igång igen (hoppas). Lääängtar :-)

Eftersom det blivit höst hastigt och lustigt och temperaturen inte är så mysig (jag har lååång invänjning på kyla) så lämnade jag förra veckan in mina chaps för att få nya dragkedjor som funkar (såklart). Idag hämtade jag dom igen och ja..., det är fint att resår finns då jag uppenbarligen blivit lite fluffig om låren :-/
Märkligt. Inte märkt på några andra byxor. Möjligen har jag i förbifarten noterat att vågen höjt siffrorna en aning.... Lisa kallade mig fru marshmallow. Gulle dig Lisa <3
Eller så kan det vara så att långkalsonger och ridbyxor var ett par för många under chapsen. Så måste det va! Och då är det ju bra med resåren :-)
Snart är det dax att rota fram både mössor och vantar.... fast de ska sitta på andra kroppsdelar!

Monzan och jag har roat oss med att leka några dagar. Vi börjar i snöre och checkar att start och stopp funkar. Sen tar vi hela registret och byter håll ofta. Sen tar vi bort snöret och gör samma sak! Det är nyttigt att checka hur kommunikationen fungerar. Därför är det riktigt roligt att det funkar lika bra lös som i snöre. Det kan jag ju inte påstå att det gjorde när vi började med detta *host*
Monzan som fortfarande bara skrittas uppsuttet måste få ur sig allt som han laddar upp med. Får han inte anstränga kroppen så åtminstone knoppen. Det bubblar liksom över mellan öronen annars. Och då blir han vad man kan kalla mindre trevlig. Inte hans fel - han är bara en något överaktiv kuse på alla sätt. Hittar inte jag på något som sysselsätter honom hittar han på något som sysselsätter mig....

Här hittades han idag...

Mums med egen buffé ;-)

Med livet som insats och i full skyddsutrustning. ... eller nääe luras bara ;-)
Doris och jag tog en tur ner till ridbanan iklädd repgrimma och snöre. Nyfiken på hur hon skulle uppföra sig. Vänster varv i snöre alla gångarter och stannar på kommando. Duktig tjej <3
Framåt hjälperna är det lite si och så med. Höger varv var ytterst märkligt och svårt men fixades i skritt med bara lite flaxande på bakbenen. Vi har att jobba på men eftersom vi började nu så är kraven låga. Nöjda med dagen :-D

Monzan går fortfarande ute men ska få lite fix så fort han kommer in.

Kottarna har grimma på några timmar varje dag (nästan). Numera klär dom nästan på sig själva.

Notera Vims super öron <3

Oftast blir bilder på han så här:

Och så har vi Mara hårfager...

Måste införskaffa lite ny pälsglans och reda ut frisyren någon dag. Världens underbaraste man, dvs när den är borstad och det kan man väl säga att den inte är nu.

Monzans soft period pågår till den 9oktober. Därefter får vi se. Gör tappra försök att hålla han på mattan tills dess....

Herr fnork var ute och studsade i skogen idag. Svansen på ryggen, höga knälyft och vissa rörelser ur den högre skolan! Han lät som en hel blåsorkester och fick t.o.m Babs att låta lite. Inte illa ^^
Gångarten skulle vara skritt men det är visst inte lika roligt. Men skritt är det som gäller fram till besök av equieterapeut. Basta!

Kvällsmys med stona blev det oxå. Ser att jag måste få min telefon kollad då det blir märkliga blå streck på 90% av alla bilder...

Flisan!

Älsklings Mara <3

Puss mule...

Doris var mest intreserad av att stoppa snoken i kameran. Alternativet var att se purken ut. Men hon är go ändå!

Å så Fjäsk som sussar på golvet <3