Jag säger bara så här; jag tycker inte om!

Efter att ha hivat ut alla hästar och fixat till åt mina begav jag mig till Lisa för shopping av nytt täcke till Doris.
Den lilla skithästen som har haft samma täcke sedan hon var 1-år har plötsligt från ingenstans vuxit en dm på längden. Och det var väl på tiden för hon blir/är 3 i år och skulle troligen se ännu roligare ut om hon fortsatte vara så kort men väldigt hög :-P
För höjden har hon vuxit på hela tiden. Undrar var hon stoppar?
Just nu är hon ganska jämnhög mot dragster modellen hon ståtat med ett tag.

Nu räknas hon in i vuxen världen då hon vuxit i ett 135 täcke :-)

Monzan fick oxå bli fin.

Fast han drar 155 täcken trots att han inte mäter mer än 161cm över markytan.

Ikväll har jag gjort något jag inte gjort på väldigt länge.
Jag har hållt en ridlektion!
Lektionshästen var Monzan och han var för dagen hygglig och ganska förlåtande. Kanske för att han gick i lina ;-)
Lektionsryttaren var min son!
Det var säkert 10-år sedan han red sist. Och då på en häst utan Monzans känslighet.
Men på det stora hela gick det bra. Det blir att fila lite på sittsen men annars rattade de runt så fint och försiktigt :-)

Annars har jag roat mig med detta

Och med lite mer läsning kom lite mer "aha" som ska omsättas i praktiken.

Troligen enlig iaf mina termer (eller kanske mera Monzans termer) så kan det vi pysslat med i dagarna två räknas som det.

Igår ett 40minuters pass i skritt och trav med mycket volter, serpentiner med stora mjuka bågar och som avslutning en genomridning att dressyrprogramet *harkel*

"Är vi redan klara?" undrade sprättben som var taggad för mer. Men jag ville bara känna av hur han kändes efter söndagen så det fick liksom räcka. Som straff för det la det otäcka djuret en lång dräggelsträng på hela min rygg. Tackar! Nytvättad jacka - no more.

Idag blev det ett halvtimmes pass i alla gångarter :-)
Kusen är mjuk och följsam som smör, förvisso med en och annan klump i, men för det mesta klump fri.
Traven mjuk och fin och taktmässig och bara för att han kan - lite sprätt!
Om jag håller mig till att bara fokusera på fattningen och två galoppsprång fram så är den rund och fin. Sen blir den så här om jag låter han galoppa vidare...

Å ett å annat jämfota hopp där han trasslar ihop skånkorna. Då behöver han hjälp att trassla ut sig och börja om. Annars blir det bara frustration som brukar avslutas med lite väl mycket sprattel åt alla håll, helst samtidigt :-P

Så kommer två bilder till som jag bara måste lägga ut, just bara för att jag är imponerad av fotografen ;-)
Hon har lyckats att få med oss på bild hela, utan tappade kroppsdelar. Kan hända är vi lite suddiga men det kan vi ta. Jämfört med andra bilder hon tagit är dessa bra!
Tack Lisa för att du är du <3

Hur gick det till???
Nåväl, det löser sig nog :-)

Har dagen till ära fått ratta fin fuxen Frasse alias Klumpe. Fin fina hästen <3 <3 <3
Ytterst lärorikt att ratta runt på en kuse som kan. Då talar ju faktiskt hästen om både när det blir rätt och när det blir fel. Tack Torill!

Sen försökte jag omsätta detta på sprättben, med Torill som instruerade bakom. Lite tvärtom och annorlunda fick det bli men faktiskt så blev det bitvis riktigt bra. Och då menar jag riktigt bra!
Fin i formen och då och då även ställd åt rätt håll.
MEN herr bråttom ångade fram som ett ånglok och jag behöver andra tömmar. Eller superlim. Eller båda delarna. Alternativt nya/andra händer.
Orsaken till ångloksångandet var till stor del att vi hade sällskap av ett till körekipage.
Monzan var inte helt bekväm med situationen men skötte sig hyggligt. Jag menar att igentligen gör han inget fel när han svarar upp när han hör någon bakomsig. Det är ju så han är lärd. Nu är det inte önskvärt så nu ska vi lära om....tålamod!!!!!
Men de små snuttarna vi får till med form, ställning, avslappning och vila i steget visar ju bara att det finns något där. Jag är nöjd. Vad mer kan man begära efter så få träningspass :-)

Bild på snygg fuxen

[Bild]

Sprättben fastnade inte på bild. Antingen för att han sprang för fort eller för att sambon glömde bort :-D

Jo, det har vi väl alla och så även våra kära fyrbenta.
Att ämnet plötsligt blev aktuellt är att jag suttit och läst en bok om körning där diverse problem tas upp och jag fick en "aha"feeling. MEN just när det gäller sådana saker så hatar jag att mitt höger och vänster tänkande är ur funktion....gahhh!
Jag skulle behöva vantar där det står höger och vänster samt pilar i ridhuset som visar vilket håll man rider i.
Jag vet hur han känns i respektive håll men jag får svårt att sätta rätt håll på hållet...typ.
Vilket gör det svårt att sedan tänka ut en plan för att åtgärda.
Men som upplysning är Monzan svagare i sin höger sida och då logiskt sett starkare i vänster. Vilka varv vi har problem i får ni lista ut själva. Jag vet hur jag rider, men får inget namn på det.
Det är ett handikapp!!!!

Förutom övningar som aktiverar höger bak har vi oxå övat minst hundra galoppfattningar. Fattning - två steg galopp - skritt. Toktaggad kuse <3
Han har lättare för höger galopp än vänster. Hur vet jag det då? Märkligt nog bara vet jag det... Varför kan jag då inte hålla rätt på varv osv. Det borde vara lätt...men jag blir bara förvirrad :-/

Nu ska jag straxt natta hästar och sedan är jag slut som artist för idag.
Pilar är nog faktiskt ingen dum idé när jag tänker efter... ;-)

Igår kändes Monzan lite kantig i ridningen. Så fort han släppte efter i sidorna så gav vi upp. Nöjda för dagen liksom!

Idag fortsatte vi att snöa in på körning.
Fast tömkörning dagen till ära :-)
Jag har en förmåga att sakta men säkert plocka mig närmare och närmare Monzans rumpa. Skäms på mig!
Jag är väldigt bekväm med att gå där, men det är tydligen inte där man ska befinna sig. Så jag försöker på bästa sätt att låta bli!

Hur som helst så har jag kämpat med att bara ha armarna rätt ner istället för att gå med dem rätt fram.
Fick en konbana som jag skulle gå slalom mellan och av och till göra en avstickare för att runda en annan kon.
Jag har hajjat grejen hur jag ska göra men missar då och då NÄR jag ska göra det. Det var det där med att hämta hem ena tömmen, släppa ut den och hämta hem den andra utan att kusen ska vingla som ett fyllo. Helst ska det vara mjuka fina bågar och runda fina volter ;-)
Men ibland satte det :-D
Och ibland missade vi stort!
Jag har iallafall fått dagens motion för Monzan tar stora kliv. Nöjd, och inspirerad för mer.

Doris har också blivit tömkörd. Dock inte av mig. Jag har gått med ett snöre bredvid och låtsas att jag inte var där. Hon grejar och trixar lite men jag tycker ändå att hon sköter sig lysande. Go hästen <3
Hon blir en läckerbit när hon väl kommer i vagn =))

I övrigt hinner jag ingenting känns det som.
Upp, hästar, jobb, hem, mat, hästar, sova och sen börjar det om igen....
Så nu är det väl läge att trycka ner katten i fotänden och sno åt sig täcket och vika in hovarna...Zzzzzz

Arkivet

Snart har vi redan avverkat januari   

Vi fick lite efterlängtad snö och kyla tillslut. Ett tillfälligt avbrott från leriga ben.

Jag har planen klar för året. Inte så att jag följer den slaviskt, det finns gott om svängrum, men jag gillar att ha mål att jobba emot. För mig finns inget tråkigare än att harva runt i samma spår år efter år...trist!

Har lagt om en del rutiner för att verkligen kunna njuta av det jag gör - för jag gör det ju för att jag tycker det är roligt! Det finns gränser även för mig. Så nu kör vi ett nytt sätt!

Så målet för 2014 är kort och gott "att bli bättre - på allt!"

Det betyder inte att vi har lagt ribban för året speciellt högt. Det betyder bara att allt vi gör går att göra bättre. 

Så vi jobbar på att utvecklas   . 

Tävlingssäsongen var en del pyssel med. Nu vart ju förra året inget att ropa hurra över, men om vi kan få till årets planering så blir detta ett spännande år. Det är lite pussel att få ihop två olika grenar med tillhörande tävlingar utan krockar och utan att någon/något ska drabbas på annat vis. Men tror nu att vi fått till det!

Några lösa trådar är kvar men de ska nog oxå kunna knytas ihop inom snar framtid.

Monzan har några 5-milare som passar bra in. Vi tävlar bara mot oss själva och med sikte på godkända kilometrar. Behöver fler mil i benen och mer rutin innan/om vi kan tänka oss gasa för placering.

Planerade körtävlingar där jag håller mig på groomplattan blev ett gäng. Hoppas att vi alla håller oss fräscha. 

I dressyren och precisionen är allt upp till kusken, men i maraton delen är vi alla ett team. Och det är ju faktiskt den allra roligaste delen   . Skavsår i händerna och träningsvärk i armarna. Gissar att målet för oss är att vara snabbare i hindrena samt naturligtvis att köra rätt i stundens hetta med höger och vänster *harkel*

Monzan och jag har ju tagit tag i det här med körning... och jag säger bara så här; det är INTE som att köra travhäst! Det ÄR svårt, men det är också ROLIGT. Att det är svårt avskräcker inte, snarare puschar att det ska gå att lära sig. Frågan är väl bara hur lång tid det ska ta innan jag har en susning om vad jag pysslar med. 

Det ser ju så jäkla enkelt ut.

Och för att göra det hundra gånger svårare för mig själv så lär jag mig på en häst som inte heller har en susning om vad jag försöker göra. Tur han är positiv till att jobba   .

Men vi tragglar grunder och gör vårt bästa för att lära om från travhäst stuket till något som mer liknar dressyr.

Det finns även en plan och ett mål för det här - men det tar vi allt eftersom.

I morgon är det förresten dax igen att öva körning!

Dagens tur blev skälby runt. Skälby är ett villaområde ett par kilometer härifrån. Dagsljus, snö, lagom kallt, pigga hästar och trevligt sällskap. Vad mer kan begäras!?

Tog drygt en timme för att vi kortade av rundan lite pga att det skulle hinna bli mörkt. Nu han det inte bli det ändå så igentligen hade vi nog kunnat ta den långa vägen. Men men...

Vi har iaf konstaterat av barn i pulkor är läskiga. Faktiskt mer läskiga än stubbar med snö på. 

Monzan förspänd och med de obligatoriska strumporna i öronen   

Inne i ett hinder och stökar runt!

Och så min favvo bild    Tack till Torill, fotografen!

när man kan klä på kusen och ge sig ut <3

Ridhus i all ära men det får va någon måtta på det hela. Jag blir aningens uttråkad av det - och det smittar på sprättben.
Vissa saker är ett ridhus bra till - men det finns även saker som man INTE kan göra där!

Så i morse tog vi en vända runt gården och massor i skogen. Passade även på att lägga in klättring på dagens pass.
Två gånger höll jag på att dra i backen. Första gången när kusen gör en 180gradersvändning med påföljande bocksprång. Yahoo! Andra gången ett bocksprång med påföljande helomvändning. Måste visst variera sig ;-)

Båda gångerna hängde jag som en osmidig michelingubbe runt halsen hysteriskt fnittrande. Och det är inte bocksprången utan det att hästen plötsligt har bytt färdriktning som gör att jag (inbyltad i massa kläder) inte riktigt hänger med...för att uttrycka det snällt :-)
Däremellan studsade Monzan runt som en svart pälsboll med ett konstant fnorr-ljud ur snoken.
Vi var lika lyckliga båda två för en sväng i det fria med snö och dagsljus.

Låt nu snön ligga och att kylan håller i. Mer av detta vill vi ha. Hmm, okej, vi kan skippa bockningar och helomvändningar för förr eller senare så dimper jag i backen. Och jag är för gammal för att ramla av. Och dessutom känns det jobbigt att behöva gå tillbaka :-P

Idag var jag visst full av dåliga idéer :-/
Ska man se det positivt så vet jag iaf vad som inte funkar och som jag helst inte ska göra om.

Monzan har fått skavsår av ett schabrak. Det beyder; 1. Den känsliga perioden är här. Dvs när kusen får skavsår nästan av att man bara tittar på han förlänge. Brukar ständigt inträffa efter nyår. 2. Det schabraket göms undan tills perioden är över. 3. Hedanefter inköps bara mjuka fluff schabrak.

Tillbax till dålig idé.
Slängde renskinnet under sadeln. Och tog bort padden. Det var kvällens största misstag. Det andra var att använda fel stropp. Dvs den längst fram och den längst bak.
Det var strålande ungefär fram tills kusen började röra på sig. Allting åker fram och trycker såklart mot bogbladen vilket fick Monzan att likna en symaskin i gången. Dessutom blev han sur. Jag förstår han!

Hoppade av och drog bak paketet och tog rätt stroppar. Dvs de två längst fram. Hoppade upp och svor en ramsa över knölade långkalsonger, nerhasade ridbyxor och tajta termosar. Ingen bra kombo!

Fortsatte rida och kusen gick betydligt bättre men han var inte nöjd. Och han kan då verkligen tala om när han inte är nöjd.

Hoppar av igen och mixtrar om. Hoppar upp igen och svär...ja ni fattar!

Red alla fall igenom ett dressyrprogram för lättklass i körning. Vilket kändes väldigt märkligt att göra uppsuttet.
Vi gjorde det inte ens speciellt tjusigt. Men det kan kvitta då jag tog bort alla krav utom att han skulle ha benen i marknivå.

Dagens lärdom är att renskinnet är kanon - men behåll paden. Den andra lärdomen är att inte ha korvade kläder under termobyxor. Kan du inte röra dig ordentligt kan du definitivt inte rida med något som helst finlir. Resultatet blir ganska kasst!

Och om allt ändå bara käns skit - lägg ner!
Gör om och gör rätt en annan dag =))