Puts väck och borta med vinden :-/
Den sista tiden har jag fått nog av flera saker och nu har droppen som fick bägaren att rinna över oxå fallit.
Jag har fått nog!!!
All energi, sug och motivation är borta. Bara så där :'(

Så nu har jag bestämt att tidigarelägga Monzans vintervila.
Halvdant kladd kan vi vara utan, det blir sällan bra.

Nu softar vi ett tag tills tappade sugar och bortblåst motivation hittar tillbaka.

Smurfen <3

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Har varit funktionär på dagens KM i körning. En riktigt trevlig dag :-)
Trots att jag blev lite sugen så känns beslutet om att inte tävla Monzan i körning rätt. Och förr eller senare hade jag ändå fått välja, så det var väl lika bra att det blev nu.
Valet känns rätt!
Det är bara att vänta in lillsessan <3

Nu på kvällen efter en fin dag har dimman smygit in över fälten.
Jag har förtjänat mina ostbågar och ska nu göra ingenting tills jag somnar.
Sovmorgon önskas....

Vaknade tidigt av ett ilsket smattrande på fönsterrutan. Ute var det svart och regnet piskade ner. Det enda rätta -kändes det som- vore att vända sig om och dra täcket över huvudet. Men nähepp, plikten kallar och det var bara att masa sig upp och ta sig till kaffebryggaren, halvt medvetslös. Inte ens katten var intresserad av att stoppa näsan utanför dörren.
Hundarna kom in igen lika fort som de sprang ut, de pinkade nog i farten.
Jag tog mitt kaffe och smög ut från det sovande huset.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Eftermiddagen tillbringades jobbandes hemifrån. Tyst, lugnt och ostört fick jag en hel del avklarat.

Att ha en av mina ögonstenar som blickfång medans man jobbar är inte dumt alls <3

Efter ett trimpass så som igår vill jag att Monzan ska skrittas. Helst lite power walk så att han får använda hela kroppen men utan att anstränga sig.

Så det var dagens tanke när vi i full reflexutrustning begav oss ut strax innan mörkrets inbrott.
Vi delade inte samma tanke jag och Monzan. Så kan vi säga =))
För när kusen låter "iiihhhh" och frustar så att näsborrarna fladdrar, blir 1m kort och rör sig i skruvade rörelser åt alla håll försvinner liksom vitsen med min tanke.
Bitvis kunde han hålla sig på mattan och skrittade på i ett tempo som få hästar matchar. Jag är nöjd med det :-D

Skogen i skymningen.

På fältet i fullmånens sken.

Monzan har hittat ett favvo godis. Trodde aldrig att han skulle gilla dom. För en tid sedan så fick jag en provpåse hästgodis med smak av vete och kokos!?!
Igår kom jag på att hästarna skulle få provsmaka. Att Doris gillar dom förvånar mig inte. Hon gillar allt!
Men att Monzan gillar dom så pass att han nära på tog hela handen i sin iver att få tugga i sig denna tingest - DET förvånar mig!

Vilket får mig att tänka på en sak.
Jag tror ingen går och trycker i andras hästar godis (jag kan ha fel), men det verkar vara okej och mer regel än undantag att trycka i andras hundar godis. Varför?
Jag har en personlig uppfattning om det >:-(
Sorry, ett sidospår ;-)

Doris har bara fått lite pyssel.
Det av den enkla anledningen att sambon jobbar kvällsskift och vi behöver vara två för tömkörning. Och ikväll så hoppades det i ridhuset. Inte det bästa att då gå ner med en unghäst och begära att hon ska koncentrera sig på en uppgift.
Så vi pysslade och trixade istället.
På och av med träns utan att bli giraff blev kvällens jobb. Tillslut kunde tränset tas av utan att huvudet for upp med truten låst om bettet. Övning ger färdighet!

Något jag tänkt på under en lång tid efter att ha läst lite här och där samt bara genom att inte stänga av mina öron.
Det är över hur folk på olika sätt kan gnälla över saker och ting.
Jag är lite fascinerad :-)
Är det inte det ena så är det det andra.

Det kan vara för varmt. Då blir underlaget för hårt eller för dammigt. Då vill man ha regn!

Kommer regnet då blir det för blött. Då blir underlaget för mjukt, för kletigt eller för halt (valmöjligheter finns). Täckena som hästarna haft ute torkar för långsamt.

Det kan vara för kallt....för mörkt....för välj själva! För att inte tala om när det kommer snö...och is!!! Jösses, det blir vinter varje år.
Det blir inte mindre vinter för att man inte gillar den. Och man kan inte gnälla ihjäl den heller :-P

Det finns uppenbarligen en uppsjö av saker att gnälla på oavsett vad som står till buds.
Är folk generellt aldrig nöjda?
Och varför?

Varför inte ibland bara se till det man faktiskt har - och inte stirra sig blind på det man inte har.

Men vad vet jag? Förmodligen får jag heller aldrig veta. Och ärligt talat så vill jag inte veta heller.
Därmed inte sagt att jag aldrig gnäller, för det gör jag. Men jag är också väldigt nöjd med det jag faktiskt har!

Godis med smak av vete och kokos!
Nu måste jag ju ta reda på vart jag har fått dom i från och vart det finns mer att inhandla ;-)

Som sig bör en tisdag så var det ett trimpass som stod på schemat.
Vi började iaf med att skritta fram ute i höstrusket. Regn, gråväder och allmänt ruggigt. Hösten är här på allvar!
Men även det har sin charm och det är ändå roligare att skritta fram ute, oavsett väder, än runt runt i ridhuset.
Det fanns ruskigt mycket energi i kusen idag. Energi som skulle riktas om från att springa fort fort till att jobba ordentligt genom kroppen.
Vi försökte koncentrera oss på att länga ut yttersidan och hålla rätt på bogar och bakben.
En åttvolt modell stor. Ett varv i höger varv och tre i vänster varv. Varierade storlekar på volterna (medvetet).
Det dära vänster varvet var jobbig tyckte Monzan. Att springa ifrån är en bra lösning enligt honom. Nu delade inte jag hans uppfattning utan jobbade envist vidare och lirkade lite.
Då plötslig. ..
Monzan snubblar till och plötsligt gick han tillbaka i gamla takter.
Snubbla = bli förbannad! På riktigt!
Han drog på ett bocksprång - rakt upp, rakt ner, ställde sig på bakbenen för att sedan studsa baklänges på bredställ....hmmmprh!
DET var länge sedan det hände :-P

Nåja, det var bara att jobba vidare och tillslut så sa det bara plupp, så kändes det hur han släppte efter och vi kunde trava lika avslappnat i båda varv.
Avslutade med att släppa ut lång och låg med bibehållen takt.
Sen skrittade vi av utomhus i mörkret.
Skönt att svalka av oss lite ;-)

Älskade häst <3

Det finns rätt många ord - men verkligen inget som går att använda :-/

För den här killen behövs inga ord <3

Och med det avslutar jag dagen utan att säga nåt. Ibland gäller verkligen ordspråket "Att tala är silver men TIGA är guld"
Det kan hända att det inte lyder så, men för mig känns det helt rätt!

Igår var det körträningar här på Ingelsta.
Det betyder att Doris var med på sin andra lektion i stegen mot vuxenvärlden.
Jag är positivt överraskad!
Inget sprattlande som sist. Att det kryper i kroppen när man ska stå still och då sätter sig på sargen - det kan man ta :-)
Man kan se hur kugghjulen snurrar mellan öronen. Det syns även så tydligt när en peng trillar ner.
Hon var jätte duktig!
Start, stopp och sväng har greppats. Och det är ju liksom grunden till fortsättningen!

Monzan gick ett kort pass på ridbanan. Han fick även en test pilot på sig som avslut. Jag tror de båda två var nöjda.
Jag tycker det är kul att se han under någon annan då och då.

Kvällen avslutades på fest....

Idag har det städats och pysslats lite. Sånt där som aldrig är kul men måste göras.
Nu är det gjort - för den här gången.

Kvällen blev rätt lysande den med.
Monzan tömkörd och jag blir galen på att något som ser så jävulskt enkelt ut ska vara så jäkla svårt.
Att longera på töm, det fixar jag. Sen tar mina kunskaper slut.
Jag vet hur jag ska göra men kopplingarna hjärna, hand och ben är uppenbarligen ur funktion *morr*.
Sambon fick ta över och Monzan travade runt på en stor fyrkant och sambon hade ett lätt tag i tömmen men EN hand!!!
Hur orättvist är det då? Gahhh!
Själv håller jag mig till gångarten skritt när vi vinglar runt. Känns bäst så!
Monzan skritt är ganska snabb den oxå...

Doris körde en repris på gårdagen fast utan att sitta på sargen. Super duktiga lilla skrotfia <3
Nu känns det bra. Nu börjar det hända saker. Det värmer i mitt hjärta ;-)

Så två duktiga hästar i två dagar. Kan inte vara bättre än så.
Å tack älskling för rattandet av Monzan. Det är så kul att se =))

Från lördagen då någon liten peng hade trillat ner :-)

När en stor del av ens vardag känns tung och motig så gäller det att ta tillvara på de små guldkornen för att inte bryta samman alldeles.
Ett guldkorn var att tillbringa en stund i skogen med en av mina bästa vänner, nämligen Monzan <3
När det är mörkt ute är det ännu mörkare i skogen....
Gör här en notering att ny pannlampa behöver inhandlas.
Den jag har gör att jag ser var vi sätter fötterna. Thats it!
Jag har absolut ingen koll på var jag är.
Och när man inte vet var man är i en liten skog så kan den vara väldigt stor :-/
Det kan även ge en ouppskattade överaskningar.
För plötsligt på en trolig stig någonstans i skogen slog Monzan på en tvärnit. När jag tittade upp så stod vi nära på öga mot öga med en älg.
Vet inte vem som fick högsta utslag på pulsen!?
Vid närmare eftertanke så tror jag det var älgen för den la benen på ryggen och försvann med ett brak.
Kvar stod en vibrerande Monzan som verkade överväga om han skulle dra efter eller åt motsatt håll.
Själv tyckte jag att vi stod bra där vi stod och efter en stund höll Monzan med.
Sen gick vi vidare på stigen som jag trodde var rätt... vilken den såklart inte var.
Men alla stigar leder ut så det brukar lösa sig. Så även idag :-)
Det kommer att bli mörkare och mörkare och jag vill verkligen kunna rida ute utan att famla i blindo. Så nu ska jag försöka lista ut hur många lumen en pannlampa bör vara på för att man ska se mera än bara marken framför fötterna. Tips någon???

Doris har oxå fått pyssel och laddar batterierna för i morgon :-)

Nu ska jag koppla av och koppla bort och tillbringa kvällen med mina andra guldkorn <3

Nu är vi snart inne på slutklämmen för i år.
Just nu åker vi till Equierehab ca var 14:e dag. Idag var en sån dag :-)
Alltid lika trevligt att vara där.

Idag blev det ännu mera vatten.
När vattnet går strax över knäna är det tungt. Monzan får lyfta ordentligt på skånkorna och rör sig genom hela kroppen.
Men så fick han ännu mera vatten. Då blir det mer råstyrka att röra sig genom vattnet.
Han skötte sig förträffligt. Som vanligt faktiskt ;-)

Lite lyx på vibben efteråt och sen bar det av hemåt igen.

Resten av dagen tillbringas i hagen. Jag däremot får tillbringa resten av dagen på jobbet.....

Den infaller numera på tisdagar.
Och eftersom det var tisdag igår så tillbringade vi en timme i ridhuset på kvällskvisten.
Efter sisådär massor av övergångar, tempoväxlingar och krumelurer så var Monzan mjuk och fin i båda varven.
Konstaterar (återigen) att kusen behöver plats i övergångarna för att få med sig bakdelen. Ger man honom den platsen så kan han faktiskt göra riktigt trevliga mjuka och stadiga övergångar mellan skritt och trav samt vice versa. Nöjd!
Om ryttaren finns en del övrigt att önska.

Gårdagens vackra höst väder.

Mot dagens morgon väder :-P
Fast det blev till det bättre någon timme senare :-)

Idag var det den stora bajsplockar dagen.
Nu ligger det fint förpackat i påsar och ska lämpas av på brevlådan på vägen till jobbet.

Monzans hage, eller rättare sagt grind till hage är utbytt. Handtaget föll isär och gick inte att rädda. Man kan säga att det hade gjort sitt.

En liten dos kaffe till mig nu då - och sen kallar jobbet fram till 19.30 ikväll *suck*