Ja så kändes det när jag satte mig med tävlingsterminen för 2015...

Hur ska jag få ihop detta på ett vettigt sätt   ???

Men skam den som ger sig, jag har två upplägg redo. Det ena är uppenbart sämre än det andra så jag hoppas såklart på att det bättre alternativet ska gå.

Jag håller en tumme stenhårt för detta!

Tids nog kommer jag att få veta det   . Och håller man på med hästar så tillkommer oftast en plan B , C , D osv....

Men jag ska helt seriöst göra ett ärligt försök, så får vi se hur långt vi tar oss.

Idag tog vi oss mest runt runt i ridhuset. 

Till att börja med väldigt spänt och springit för att senare få lite avslappning och både kunna länga ut och plocka upp.

Tackar för det Monzan!

Vi gav oss även på uppsutten galopp dagen till ära.

Vänster funkar klockrent. Fina fattningar. Att det sedan går aningens fort är en annan sak som vi inte behöver diskutera så noga. Det går iaf att göra något med denna snabbhetsgalopp!

Höger galopp är det värre med.

Han gör en bra fattning men sen....blir det liksom inget mer. 

Vi studsar som en dribblande basketboll alternativt skenar iväg med alla gångarter samtidigt.

Det är inte att rekomendera och vi gör vårt bästa för att komma ur studsbolls stadiet   . Tids nog!

Det slutade iaf med att herr pälsboll fick passera duschen efteråt. Det är sannerligen upphettsande att galoppera!

Nu börjar det bli dax att natta hästar för att sedan natta mig själv.

Hobbyrummet blev klart i helgen och är även detta använt ikväll. Kanske kan det tänkas att tant får en påminnelse om vissa muskler i morgon.... 

Men som sagt. Ska det göras ska det göras ordentligt!

Hela dagen.
Det sägs att det inte finns nåt dåligt väder...
Oftast håller jag med, men just idag har jag frusit från början till slut :-(
Blörk!

När det var dax för ridning idag så kröp vi faktiskt in i ridhuset. Dumt att inte använda det när det ändå så lägligt står där.
Planen var att ta mig själv i kragen och "sitta rätt". Hur Monzan gick var oviktigt. Han behövde bara få jogga av sig.

Men som han joggade av sig =))
Så himla fin från början till slut. Ett lätt stöd och han formade sig som smör i båda varven <3
Det kan jag leva på ett tag :-D

Efter ett snack med sambon så har jag till 99% bestämt mig hur framtiden ska bli.
Det kommer säkerligen bli en del blod, svett och tårar - samt en del pengar. Men om man inte provar så får man aldrig veta.
Så nu kör vi....

Eftersom det svarta pälsdjuret igår så lägligt kom in med en sko på sniskan har han idag haft dejt med farbror hovis.
Det var planerat så världen gick inte under för att han fick tassa barfota på en framhov under dagen.
Om vi hade backat lite i tiden så hade det varit en världskris att vara barfota på just en framhov. Då hade Monzan varit trebent utan framsko och således fått stå på box.
Tack o lov är den tiden förbi :-)

Nytt för denna gång är lite special smidda dojjor anpassade just för Monzan.
De kan påminna lite om en överrullningssko, men ändå inte...
Eftersom jag inte kommer att kunna förklara det begripligt så låter jag bli. Men jag tror det kommer bli riktigt bra.
Just nu har han riktigt bra tassar och någon skoning till så är vi i mål med vår plan.
Stor skillnad redan så jag tror på detta!

Kvällen tillbringas med att smida planer för hobbyrummet.
Projektet "möblera och stöka runt" får inledas i helgen och tryckas in mellan andra saker jag ska göra.
Men planen är att det ska bli klart i helgen. Det måste det bli!
Finns inga alternativ. Sen är det bara att köra på =))

Nu ska jag bestämt unna mig en fredags öling innan det är dax att natta hästar....

Tanken att ta ut Monzan för lite lösträning fick skrotas på vägen in från hagen.
Det gick inte att missta sig på ljudet av en lös sko under lerfötterna...
När leran var borta så insåg jag att skon hängde i en söm och satt på trekvart.
Det var bara att plocka bort, glömma träningen och invänta morgondagen ;-)
Det var ju ändå rätt väl tajmat!

I stället har hjärnkontoret haft fullt upp med att tänka och fundera.

Efter sista tävlingen insåg jag att jag saknade en pall.
Jag kan hoppa upp utan om jag måste, men varför måste jag?
Så jag har skaffat mig en pall :-)

Och när man ändå skaffar en pall så skaffar man sig en som man kan stoppa saker i ;-)

En annan sak som är väldigt praktiskt på tävling är skölj flaskor.

Så under vintern ska det samlas sånna här. Ja, fast tomma då förstås.
Jag behöver ett gäng till.
Det blir till att tvätta mycket i vinter ;-)

Monzan hade en svag doft av comfort efter senaste tävlingen....

Det finns lite smått och gott på investerings listan. Vinterprojektet är att bocka av den :-)

Efter morgonens runda i skogen, då vi lyckades skramla ihop 45 minuter utan att blåsa bort, så vet jag vad det var som igår - i mörkret - lät som en knarrande dörr och gav mig kalla kårar på ryggen.
Ett träd har halvt blåst omkull och ligger inklämt mellan andra träd och kommer, om det fortsätter blåsa (vilket är högst troligt) att rasa när som helst.
Jag kan bara hoppas att det har den goda smaken att INTE rasa när jag befinner mig där i mörkret.
Det finns ingen risk att jag skulle få det över mig, men ljudet av ett nerbrakande träd i en mörk skog skulle inte göra underverk med mina nerver.... =))
Monzan är fortfarande lite spänd och sprättig, men små stunder av avkoppling smyger sig nu in. Positivt!

Helt klar i stallet vid halv elva. Frukost intagen och nu är det bara jobbet kvar fram till 21. Så har även en onsdag passerat :-)

Ikväll har jag och Monzan testat pannlampan en sväng på lite grusväg och genom skogen.
Konstaterar följande;
* Den lyser upp riktigt bra
* Den sitter som den ska även om kusen studsar och far...
* När det är mörkt i skogen och samtidigt blåser låter det som i en skräckfilm
* Det framkallade en släng av mörkräddhet hos piloten på den sprättiga hästen
* Den sprättiga hästen blev inte mindre sprättig av det. ..
* Man bör läsa på förpackningen hur saker och ting ska handhavas...

För om jag hade läst på förpackningen hade jag sluppit att lampan lös sämre och sämre för att efter 40 minuter vara jäkligt kass just i mörka skogen där piloten hade skräckfilms scenarion som spelades upp i huvudet :-/
Det stod nämligen att lampan skulle laddas innan användning....
Ja ja, man lär så länge man lever.
Har jag laddat den än då? Svar; nej!
Men den laddas på en timme så det ska nog ordna sig :-D
Och vi kom tillbaka utan incidenter.

Doris och sambon har varit i ridhuset och tömkört.
Detta inkluderade mig sittandes på en pall om utifall att något skulle inträffa.
Det gjorde det inte, så jag kunde lugnt sitta på min pall och bara konstatera att hon blir duktigare och duktigare. De har fått in snitsen :-)

På flera sätt!

Monzan är ett gullefjun! Just nu kan han krypa ur skinnet och gör allt för uppmärksamhet. Favoriten just nu är tydligen slaskiga pussar! Det brukar inte vara hans grej, men nu tydligen.

"Om du inte ser mig parkerar jag i ditt ansikte"...typ.

Eftersom gårdagens Monzan var mer än lovligt galen så var dagens tanke att släppa ut lite galenskap på lina.

Och ja, det fanns en del som ville ut. Ganska mycket faktiskt   !

Jag är glad att jag för dagen stod med båda fötterna på marken, för det gjorde sannerligen inte Monzan!

Och linan fick inte heller vara med....

Det var 200 knutar som gällde och han var mer i luften än på marken. Jösses!   

Vad han kan   . 

Förhoppningsvis har nu galenskapen lämnat honom för en liten stund.

När det värsta var över gjorde vi något vi inte gjort på väldigt länge. Vi övergick till lösträning, eftersom han redan var lös så var det ju bara att köra på.

Varför har jag inte gjort det mera? Det är ju skit skoj!

Så vi har flyttat rumpa åt båda håll med mig styrandes en meter framför.

Vi har travat volter åt båda håll med start, stopp och vändningar.

Backar på volt och kommer på vissling. 

Buskul   .

Det ska vi jobba mer med i vinter. För vi har ju faktiskt en hel lång vinter med en massa träning att ta oss igenom innan våren.

Men vi var båda nöjda och glada när vi gick in i stallet igen. Energikick för mig, energi tömning för Monzan!

Doris som lagt sig till med en tjusig lerinpackning fick lite borstning och allmänt pyssel. Hon är inte redo för samma bus som Monzan. Tids nog får hon vara med och leka.

Kors i taket så var jag klar strax efter 19.

Så jag åkte och handlade vilket då inte är någon favvo syssla, men ett nödvändigt ont. Det är iaf gjort nu och alla inblandade överlevde.

Men det gjorde inte dörren till sopkorgen. Och där tog mitt tålamod för dagen slut....

Gaahhhhhhh!!!!!!   

Idag fick det vara nog.

Jag trotsar alla ridförbud och annat "ta det lugnt" - för jag håller bokstavligen på att bli galen!!!   

Tanken var att Monzan skulle vila totalt 3 veckor. Då hade han  gått i gång på onsdag igen, lagom till min antibiotika kur är över. Hade vi väntat till onsdag hade vi troligen gått under mentalt båda två....

Det han har gjort under sin vila är små korta promenader och en timmes skrittvända. Det är inte alls nog för honom. Men vila är vila och någongång ska man göra det oxå.... sägs det!

Idag hade jag tänkt en timmes skrittvända på kvällen för att testa nya pannlampan.

Efter att ha kikat på Monzans betéende i hagen gjordes en hastig omplanering till en timmes skrittvända i dagsljus.

Sagt och gjort.

Häst in. Häst sanerad. Häst redo!

Han var ta mig tusan skvatt galen   !!!!

Det var så att jag faktiskt drog åt hjälmen ett hack extra och förberedde mig att ramla åt vänster.

Att en så stor häst kan bli så kort, lång och krokig på en och samma gång förvånar mig. 

Jag började vändan över fälten för att sedan bli kvar i skogen av ren självbevarelsedrift. 

Efter en timme i skogen var det lilla kräket fortfarande som en dribblande basketboll.

Där någonstans gav jag upp!

Det blir liksom inte bättre än så här idag, det är bara att inse. Jag får helt enkelt nöja mig med att jag faktiskt satt kvar och när jag väl hoppade av helt av egen fri vilja gick jag och nynnade på låten "I will survive" ganska länge.

Monzan själv fick passera duschen igen. Vi såg ut som om vi hade hoppad jämfota i varenda liten lerpöl vi passerade, vilket faktiskt kan ligga väldigt nära sanningen. Möjligen missade vi någon...

Förutom lera var vi även täckta av vitt skum. Detta skum kom förmodligen från Monzans konstant "flappande" läppar.

Taggad? Jo, lite typ.....

Så härmed förklarar jag sprättbens vila över!

Jag hade en liten plan att åka å rida på Drottningholm i början av november. Den planen läggs nu ner. Jag är inte redo att ta livet av vare sig mig själv, min häst eller någon annnan. Det kommer fler tillfällen   .

Så nu påbörjas stegen mot målen 2015. Man måste ju iaf försöka!

Men förutom rallyräkan Monzan så har även lillsessan Doris varit i farten i helgen.

I lördags var det träning igen och hon har fått stifta bekantskap med ett rör (som ska göra henne redo för framtida skacklar och lite annat). Detta gjorde hon alldeles utmärkt. Mest nyfiken och inte speciellt brydd.

Hon har fått sina första applåder från läktaren   

Det enda som hände var att öronen blev lite aktivare. I övrigt mottog hon dom som det vore vardagsmat.

Hon har även travat på töm och visat vilket fint steg hon faktiskt har.

Även fast hon är en liten fuling så blir hon en riktig snygging så fort hon rör sig   

Det kan bli spännande det här!

Idag ställde vi om till vintertid och plötsligt så är jag inne och färdig redan före sju. 

Jag ska försöka att få detta till en vana. Speciellt på helgerna!