Har gått större delen av dagen med en huvudvärk som inte velat ge med sig.
Det blir man inte på solskenshumör av....
Men framåt eftermiddagen blev det bättre tack o lov.

Doris har varit på promenad, och återigen har vi vidgat vyerna lite grann. Den lilla damen som sannerligen inte är liten längre, bara kort, sköter sig utmärkt. Och varför skulle hon inte göra det liksom !?

Monzan har varit ute och luftat sig en sväng precis innan mörkret föll. Skritt och trav blandat med lite sprattelhärva och vips så saknades en framsko. Mehhh!?

Så istället för att vara klar så fick jag ställa mig och sko. Ny framsko på plats. Tog bort sulan på andra framfoten och bytt några söm på bakskorna. Nu ska vi väl klara oss tills det är dax för Fredrik att göra en insats =))

Nu blir vi lite vanliga och halvtråkiga ett tag framöver.
Jag har funderat lite och beslutat mig för att Rimboritten blev vår sista tävling för säsongen.
Jag ville ge Monzan en lugn ritt där allting flöt på så som jag önskar att det ska göra som avslut på säsongen. Därav hade jag planerat att avsluta med en CR50.
Men precis så blev det ju på rimbo vilket betyder att jag redan gjort det jag planerade.
Därför har vi nu gått in i pausläge och ägnar oss åt lite annat fram tills träningen inför nästa säsong drar igång.
Då har vi hunnit bli lite lagom uttråkade för att suga tag i nästa års utmaningar =))

Säsongen 2015 innebar 200 godkända kilometrar för oss!

Jag fick ett annat avslut på säsongen. Jag fick en tävling till.
Dock inte som ryttare utan som groom =))
En liten resa till Småland för att hinka åt Malin och Safira på deras första 120km på Rökullarittens kuperade slingor. Att efter att ha tagit sig igenom sin tuffaste bana hittills på sin första 12:a kamma hem priset Best Condition är inte illa.
Jag och Anna hade en lång men helkul dag med på tok för mycket godis.
Vi var även utmärkta kartläsare - vilket är lite förvånande.....

Idag har jag jobbat. Inte alls vad som kändes optimalt =/
Ögonen ville inte riktigt vara i öppet läge.

Kvicknade till lite framåt kvällen då jag och Monzan tog en sväng i skogen.
Lagom avslut på veckan <3

Slut på alla mysiga sena kvällsturer där man ser vart man sätter fötterna.
Har satt pannlampan på laddning och ikväll fick hästarna reflexer på sig när de båda två fick varsin kvällspromenad.
Nu blir det några dagars vila för båda två då jag ska ut på andra äventyr!

Och så har jag fått lite beslutsångest....
Mer om det sen =))

Eftersom jag var tvungen att tillbringa några timmar på jobbet så blev det ingen ridning i morse.
Efter jobbet fick gräsklipparen göra sitt troligen sista uppdrag för året vilket då innebär att gräsmattan är delvis klippt.
Där det behövdes typ.

Fixade stallet i lugn och ro innan det var hästarnas tur.
Monzan först ut.
Han har gått milen i alla gångarter.
Hade någon sagt för ett två år sedan att vi skulle trava/galoppera på de ställen vi gör idag hade jag gett dom fingret.
Men ett år av "teknikträning" gör faktiskt att man kan hålla en högre hastighet där man innan trodde det var omöjligt.

Monzan sätter päls. Inte helt otippat då det är pälssättningstid =))
Men när päls ska på och av är han extra känslig för skavsår.
Nu har han ett - jag hoppas att det stannar så....

Doris var andra ut.
Vi körde ombytta roller idag.
Igår fick jag kliva ur min komfort zon då jag övertog tömkörningen. Inte nog med att kusen ska lära sig - nu ska även jag lära mig. Och helst snabbare så jag kan ligga steget före.
Idag fick då för rättvisans skull Doris kliva ur sin komfort zon och ta en promenad på för henne okänd mark.
Träns på bara för att få in snitsen på att klä på och av sig denna enligt Doris onödiga tingest.
Måste ge henne högsta betyg idag <3

Sen jag tog över henne helt så måste jag säga att jag gillar denna häst mer och mer för varje dag.
Hon växer med varje uppgift. Allt hon behöver är ett lugn och en trygghet.
Hon är positiv, nyfiken och orädd för det mesta. Men ändå med lite attityd <3

Att träna en distanshäst tar tid.
Att träna en unghäst som så småningom ska både köras - och ridas in tar oxå tid.
Att trixa in det på dygnets timmar blir en utmaning.
Tur att jag har en förstående familj <3

Jag önskar att jag tillhörde den morgonpigga skaran av människor. Nu gör jag inte det och ställer därför väckarklockan och laddar kaffebryggaren en lördag.
Klockan 8 satt jag på hästryggen och tillbringade två härliga morgontimmar där med sällskap av grannen =D.

Lördagsmys <3

Efteråt gick Monzan ut i hagen och jag fixade och stökade i stallet.

Vid halv två gick jag ut för att hämta Doris varvid jag fick släpa nämnda kuse in i stallet.
Lite pyssel och på med utrustning. Sen gick vi ut för att gå omkring lite innan hon skulle levereras till sambon för tömkörning.
Höstens inkörningsträningar har dragit igång. I min värld så skulle sambon sköta den biten då jag inte är den bästa på att tömköra. Hästen är mitt minsta bekymmer. Det är de där jäkla tömmarna som jag krånglar och trasslar med =/
Nu blev det inte som jag tänkt och planerat.
Eftersom jag är den som sköter spakarna på Doris så fick jag inte lämna över dom nu.
Nähäpp!
Faktiskt så fick vi till det ändå. Jag har fattat grejen och hur när och varför. Men de där tömmarna.... och då menar jag den delen som ska vara samlad i vänster hand och kunna löpa vid behov. Höger hand är hjälphand och ska även hålla i en smisk.
En häst, en härva töm, en smisk och på det hålla rätt på höger och vänster. Say no more!
Jag trasslade inte in någon eller mig själv och Doris och jag snackar ihop oss bättre och bättre. Nöjd!

Men....
Nu ska det övas. Jag ska göra min hemläxa. För att slippa förvirra mina hästar så ska nu sambon tömköras och smisken ska användas =))
Det här kommer bli bra....eller nåt!

En kväll i soffan. När hände det sist?
Visserligen var klockan närmare 21 när jag hamnade här - men ändå!

Båda hästarna hade dejt med veterinären idag. Nu är de vaccinerade.
Monzan ska grundas om av en anledning.
Så idag fick de göra ingenting vilket inte är Monzans starka sida.

Och idag har jag även haft en annorlunda upplevelse. Mer om det senare....

Monzan talade om redan igår, efter 3-dagar i hage att "nu får det vara nog".
Vis av förra vändan så vet jag att det inte är någon idé att låta han vila vidare när han säger till. Resultatet blir bara att han drar rediga repor i hagen med olika varianter av icke önskvärda blesyrer.
Det blev till att gå ut på kvällspromenad för att få honom nöjd.

I morse åkte sadeln på och det blev en skrittsväng på 1 1/2 timme.
Tjohoo sa Monzan, lade svansen på ryggen och for iväg i en sprattelhärva =))
Kul kille.
Han känns prima så allting talar för att vi åker på den sista inplanerade tävlingen oxå.

Var klar i stallet redan före 10 vilket innebar att jag han käka frukost och få en extra dos kaffe innan det nu är dax att jobba resten av dagen...

Jag vet inte riktigt vad som hände?

Jag hade en plan med att rida en till T50 i år istället för att gå upp på T80.
Planen var att ge Monzan en lugn resa och få in rutinerna.
Att han kan springa vet jag redan, problemet ligger i att få honom att tagga ner i grind.

Jag är väldigt nöjd med att jag höll mig till planen.
Vi gick ensamma alla 5 milen.
Kan tyckas vara tråkigt, men det är det som fungerar bäst. Vi slipper diskussion om tempot.
Nu kunde vi ligga och rulla i ett tempo med cruise controlen i där Monzan bara går och går.

På första slingan var vatten rätt ointressant men han stoppade åtminstone snoken i hinken och skvätte lite.
Vi hade kunnat gå direkt och besiktat när vi kom in i grind då pulsen låg på 57.
Men jag vill ge han rutiner så vi plaskade på lite vatten och minsann om han inte tog en klunk oxå. Kissade på väg mot veterinären och vips så var vi klara för slinga två.

Slinga två gick lite långsammare än jag tänkt mig. Det berodde på att en del av slingan gick genom en skog utan stig och jag hade lite svårt att hitta snitslarna.
Monzan hade även en liten mental dipp. Han saktade av och ville gå en stund.
Lite kli, klappande och uppmuntrande ord gjorde att han självmant satte fart igen.
På slingan började han även att dricka - yihaa!
Vi stannade även vid ett utställt vattenkar där Monzan tyckte det var skojigt att plaska lite. Men efter lite plaskande så började han dricka ordentligt och då stod vi helt enkelt kvar tills han var klar.

Så passerade vi mållinjen och det tog inte lång stund innan pulsen låg stadigt under 60. Slutbesiktade och blev godkända =))

Sen visade det sig att Monzan var bästa travare i mål. Det innebar prisutdelning.
Det fanns inte med i min plan så sakta som jag red.
Fick låna ett vitt schabrak av Kattis så kusen fick vara lite tjusig iaf =D

ATG sponsrade klassen och det var pris till bästa travaren. Och enligt resultatet så var jag visst 6:a i mål oxå.

Ett tjusigt täcke var ju inte så tokigt =D
En ren bonus men jösses vad roligt. Så stolt över Monzan. Och så mycket fina ord jag fick om honom igår har jag nog inte fått på hela hans livstid samanlagt.

Det var gårdagens roliga.
Idag var det dax att ta tag i tråkgörat. Dvs att ta rätt på allting från gårdagen. Men nu är det gjort och det som skulle tvättas är tvättat.
Monzan mår prima och har skrotat i hagen hela dagen.
Doris fick oxå vila. Hon ser lite trött och hängig ut, men vilan fick hon för att jag är lite trött i benen.

Och avslutningsvis ett supertack till mitt groom team. Utan er går det inte. <3