Har landat i soffan och försöker sortera i huvudet. Ett virr varr av tankar.
Eftersom jag är som jag är och Monzan är inblandad så åker jag just nu känslomässig bergodalbana.
Jag försöker tänka positivt men föreställer mig nattsvart mörker.....
Bryt ihop, bit ihop och gör det som måste göras....check!
Jag är totalt värdelös på att vänta och inte riktigt veta. Att vara utan svar på ett problem gör mig .... vet inte riktigt vad det gör, men bra är det inte.
Just nu skulle jag kunna gråta - men det hjälper föga.
Bästa älskade vännen, om du ändå kunde prata....

Men nu har iaf bästa veterinären kollat upp den svarta pälsbollen och steg 1 av behandling påbörjad efter en sladdade tokfärd till apoteket innan de stängde.
Det är snorigt på vägarna minsann...

14-dagars medicinering....
Därefter steg 2.
Ibland känns 14 dagar som en hel evighet.

Tävlingssäsongen som kändes så lockande är kanske inte så aktuell längre. Men å andra sidan så skiter jag väl i den bara min bästa vän blir återställd.
Kanske blir den av - kanske inte.

Nu vill jag bara veta....
Ge mig tålamod!

Ähh va fan - jag tror jag bryter ihop en sväng ändå. Bara för att jag kan....

När man stoppar ut näsan genom dörren och näshåret fryser till, då är det lite kyligt.
Närmare bestämt -21°C

Rätt kläder så har jag inga problem med torr kyla - jag jobbar mig varm!
Hästarna har heller inga problem med kyla, de liksom bara äter sig varma.

Vad som däremot har problem med kyla är vatten. Det har liksom den dåliga smaken att frysa. Och när det fryser och backar i systemet går saker sönder.
Där har ni min sysselsättning för dagen.
Gick lite lättare när jag fick några extra hjälpande händer =))

Det höll mig i farten hela dagen kan man säga och jag frös inte en sekund! Tvärtom!

På kvällskvisten var det högst nödvändigt att röra på Monzan. Han har skrittat många timmar denna vecka men det märks att det kryper i kroppen på han.
Så min plan var bara att han utan större krav än att hålla sig på marken skulle få jogga av sig i ridhuset.
Vi var rörande oöverens.... om allt.
Jag hade mina aningar om att det skulle pysa över.... som att lätta på locket till en popcorn kastrull= popcorn överallt. I detta fall en Monzan överallt och ingenstans på samma gång. Imponerande!

Det var sannerligen inte ett av våra bättre pass. Men så kan det va ibland.

Och nu är det bara -12°C. Rena värmeböljan ;-)

Härligt sånär som på kalla tår sista kvarten =))


Idag var dagen då mina älskade polar pads gick åt pipan. De har hängt med några år så det är väl dax för nya.....

2016 har startat.
Målen för förra året uppfylldes bara till viss del. Några av de missade målen följer med till detta året och andra nya tillkommer.

Vi startade upp nya året med en djupvågsbehandling. Första gången vi provar - men jag har bara hört positivt om det.

Resten av gårdagen tillbringades slappandes i soffan i någon slags halvdvala.

Idag så tog vi då årets första uppsuttna tur. Det fladdrade i Monzans draknäsa under hela vändan. Pigg och glad över att få röra på sig lite längre igen. Det blev strax över timmen iaf. Sen var mina tår kalla som isklumpar :-/

2016 here we come =))

Vad ska man säga om året som gått...?
2015 var året då gården fick ett "ansiktslyft" och efter det förföll min kropp.... dock inte av den anledningen.
Och förövrigt ont krut. ...ja ni vet!

2015 var året då bagageluckan på min bil bestämde sig för att gå i baklås på årets första tävling. Det var även den tävlingen som vi fick en tappsko och behövde skogrejjorna som låg i nämnda bagagelucka. .. Kris & panik är bra för udda lösningar =))

Två månader senare....

Vi har skrapat ihop 200 godkända tävlingskilometrar. Min hjälte alla dagar <3

2015 var även året där Monzans "kan själv" kostade lite onödigt mycket pengar till farbror veterinären.

Ett av årets high lights måste ju ändå vara här i slutändan då Doris gick i vagn för första gången. Det av mina mål för året som faktiskt gick helt smärtfritt.

Ett helt okej år trots allt!
I morgon är det ett nytt år där kalendern redan är ganska full.

Så vi lämnar 2015 åt sitt öde och blickar mot 2016 med nya mål och nya utmaningar.
Vad kan vi göra bättre? Vad kan vi göra annorlunda? Vad kan vi helt enkelt låta bli att göra alls?

Vi har en plan!

Och med det önskar jag alla ett riktigt
Gott Nytt År!!!!

Nyårsafton morgon.

Det var ju inte då här vi tänkte oss. Men det var så här det blev....
Men vi är på bättringsvägen. Och jag säger vi fast var och en av olika anledningar.

Monzan promeneras för hand och tycker det är ganska trist att inte få springa.
Men han är ändå nöjd att få göra nånting.
Efter promenaderna står han 20 minuter med spikmatta. Efter 5 minuter ramlar underläppen ner och öronen ut....
Efter 20 minuter byts mattan ut mot täcke och han sträcker lite på sig innan han återgår att mumsa hö.
Lite i taget försvinner spänningarna.
Det går åt rätt håll =))

Bästa bästaste vännen..... <3

Vad har du ställt till med???

Varje gång något händer önskar man att hästen kunde prata...med ord alltså.
Nu är det inte så och man får gissa sig till en del med utgångspunkt av vad hästen faktiskt "säger".
Och de kan faktiskt säga en hel del. Bara man lyssnar....

Enligt vissa är det just idag (eller var det igår?) tradition att dricka champagne för att fira att det från och med nu blir ljusare igen.
Jag höjer mitt fantasi glas och skålar med dom. Det är på tiden.....

Monzan har lyckats.
Han lyckas iof med en hel del men just det här hade vi kunnat vara utan. En smalt snitt på insidan av kotan höger bak. Glipade gjorde det oxå. Hmm, ja nu pratar vi inte centimetrar utan millimetrar. Och inte flera utan en....
Det blev en rensning av grus och lera samt ett omslag över natten.
Sår på benen och leriga hagar är en tråkigt combo!
Nu är han en hårding och uthärdade rengöringen utan ett knyst, men blev lite ynk när "plåsterlådan" kom fram.
Detta löstes med en morot att tugga på så var det klart på ett tjillevipp.

Min högst oavancerade gissning är att han gjort det själv i någon av sina rundor i hagen. Något mer har han säkerligen oxå gjort, men jag kan inte sätta fingret på vad. Än!
Så nu håller vi det simpelt några dagar. Skrittpass varvat med lösgörande jogging i ridhuset.
Idag var det jogging. Koncentrerade oss på att rida stora mjuka bågar och volter, varvat med rakt fram med ett jämnt stöd i båda tyglarna. Avslappnat! Låter skit enkelt - men det är inte alltid så. Monzan vill gärna fuska, för att det är enklare så. Och springa fort, för att det är roligare så.
Men vi håller oss på den här nivån över jul (utan fusk). Är det något mer han gjort kommer det att visa sig....

Håll tummarna!