I morse när jag vaknade var jag ett kort tag övertygad om att jag tappat huvet.
Kroppen kunde röra sig - men huvudet hängde inte med. Det enda som hände när jag försökte få med det var hugg av brännande smärta som strålade från nacken åt båda håll, dvs uppåt och neråt.
Eftersom sannolikheten att man tappar huvudet under natten i sovande tillstånd inte är speciellt stor så gick den oron snabbt över och övergick i irritation över att det innebar stora problem att röra sig.
Missnöjd! :-/

En massagedyna, thai-liniment och några ipren senare så masade jag mig ner i stallet för att få något gjort.
Så länge jag tänkte på att röra hela kroppen åt det håll jag tittade åt gick det på det stora hela bra. De gånger jag inte tänkte - då gjorde det ont. Så jäkla ont att jag blev yr i mössan.

Efter mer massagedyna, thai-liniment och ipren så har jag på kvällen fixat med Monzan. Även lyckats fixa några ändringar i utrustningen för morgondagen.
Kanske skulle man utrusta Monzan med backspeglar i morgon då jag fortsättningsvis bör låta bli att vrida på huvet....

Det ska nog ordna till sig =))