Känslorna har åkt en rejäl berg-å-dalbana de senaste dagarna. Mycket sällan upp - men väldigt mycket ner kan man väl säga.

Jag är trött på allt snack om att tänka positivt. Jag ger blanka faan i positivt!
Så det så!
Det är min berg-å-dalbana så låt mig åka i fred!
Jag har just nu totalt tappat fotfästet och vet inte vad jag ska göra med framtiden. Om jag ens ska göra något alls!

Monzan är världens mest fantastiska häst. Han är en lattjo kille med attityd som ställer upp på det mesta, om han får vara med och bestämma lite.

Men någon dressyrhäst är han inte.

Nu är jag igentligen inte ledsen för det, jag tycker ju inte ens själv att det är roligast på världskartan.
Men är det något han gillar så är det fart och att få använda huvudet.
Precision och maraton är hans grej även fast amatören på kuskbocken behöver fila på en hög detaljer. Men med tiden skulle det kunna bli jäkligt bra. Det får vi kanske aldrig veta...

Som travhäst rör man sig något annorlunda än andra hästar, och speciellt i låga tempon får Monzan problem.
Uppsuttet kan jag hjälpa honom på ett helt annat sätt än vad jag kan i vagn.
Och här har vi ett stort problem!
Ett problem jag faktiskt inte vet hur jag ska lösa... Och DET är jag ledsen över :-(
För utan dressyr - inget precision och maraton.

Bye bye körning. Eller?
Fan vet!

Jag kan inte ens tänka mig att bara köra hemma för skojs-skull trots att jag har alla möjligheter. Det är allt eller inget!

Jag är en tävlingsmänniska. Monzan är en tävlingshäst.
Ingen av oss mår bra av att inte ha mål att träna inför. Och att träna utan att tävla!? Nääe.

Jag är inte typen som bara hobby vad-som-helst. Det krävs utmaning!
Något att bita i.
Och visst, det här är väl nåt att bita i. Men det är svårt att ändra en hästs hela mentalitet och kroppsbyggnad med tillhörande rörelsemönster.
Det kanske går, vad vet jag?!

Monzan är en fin fin distanshäst.
Jag är för trasig i kroppen för att ge mig på längre distanser än 50km så det gör vi bara för att det är kul och inte för att vinna och gå vidare i klasserna.

Så vad återstår?
Gårdshäst som kommer ÄTA upp varenda varelse som kommer inom en radie av 10-meter? För det är vad som kommer hända om kusen inte får jobba. Han blir vad man skulle kunna uttrycka snällt som totalt jäkla vidrig!

Och NEJ, jag vill INTE ha någon annan häst än Monzan heller.

Inga beslut är fattade. Det är bara tankar som fladdrar och stör.
Förstår ni min berg-å-dalbana?

Nåja! Eftersom vi efter 3-dagars vila håller på att dö tråkdöden så kör vi igång igen på torsdag, och på söndag ska Monzan visst vara "kick-off" häst.

Tiden får utvisa. Jag är vilse med världens mest fantastiska häst <3