En gång i tiden (läs när dinosaurierna fanns) så har jag faktiskt varit hoppryttare. Det kan man inte tro idag när vi kravlade oss över den makalösa höjden av 60cm :O
Det som var mest skoj idag var att Monzan tyckte att det var roligt! Förut när vi hoppat linjal höjder har han mest tyckt att det var lite läskigt och mycket onödigt - i den ordningen. Idag bjöd han på allt vad hinder och bommar hette. Mera mera mera!!!
Självklart med tillhörande hopp och studs och lite sladdande vilket fick mig att då och då glömma bort att rida *skäms*
Men när jag tog mig i kragen, tittade vart jag skulle, mjuknade i handen och la till lite skänkel och struntade i hans krumbukter så "flög" han över som vilken häst som helst. Under sker :-D
Tack Sandra för hjälpen, vi måste görat fler gånger :-)
Plötsligt var det roligt att hoppa igen! Jag har hela tiden sagt att kusen är totalt talanglös som hopphäst. Jag tar tillbaka till viss del. Håller vi oss till pyttehöjder så fixar han det galant <3